Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Beskrivande bildtext

Foto: Erik Karlsson

Drastiska effekter av vattendirektivet i Danmark 

20 juni 2017

Det är nödvändigt att ta mark ur produktion för att klara vattendirektivets mål om renare vatten. Det skriver forskare vid Köpenhamns universitet i en ny rapport.

Deras beräkningar för Norsminde fjord visar att det inte räcker med åtgärder i växtodlingen eller våtmarker om kväveutlakningen ska minska från 44 till 16 kilo per hektar.

Avrinningsområdet till Norsminde fjord är cirka 7 400 hektar och på åkermarken odlas mest fodergrödor till gårdar som föder upp smågrisar och slaktgrisar. Den nuvarande kväveutlakningen är i medeltal cirka 44 kilo kväve per hektar. Den behöver minska till 28 kilo till vattendirektivets målår 2021. Därefter behöver den minska ytterligare till cirka 16 kilo per hektar till målåret för den tredje cykeln som är 2027.

Fem kväveåtgärder i växtodlingen

För växtodlingen har forskarna beräknat att odling av fånggrödor minskar kväveutlakningen med mellan 22 och 35 kilo per hektar beroende på gårdens djurtäthet. Om höstsäd sås tidigare skulle det minska kväveutlakningen med 6,5 kilo per hektar. Att ändra grödvalet på gården och ersätta höstvete med vårsäd med fånggröda är inte populärt, men skulle minska kväveutlakningen med
lika mycket som fånggröda. En fjärde åtgärd är att minska kvävegödslingen med mellan 5 och 26 procent. Mellangrödor minskar utlakningen med 11 kilo per hektar. Att helt ta mark ur livsmedelsproduktion skulle minska utlakningen från dagens cirka 44 till 12 kilo per hektar.

Tre kväveåtgärder efter växtodlingen

För att rena bort det kväve som trots åtgärderna ovan ändå läcker ut, har de räknat med att våtmarker behöver anläggas. De renar bort 50 procent av kvävet ur dräneringsrören. Småvåtmarker behöver också anläggas och de behöver i yta vara minst 0,6 procent av tillrinningsområdet. Den sort som är byggd med en filtermodell renar också bort 50 procent av inkommande kväve. Till sist har de räknat med ”vanliga” småvåtmarker som är 1 procent stora och renar 35 procent av kvävet.

Nödvändigt kombinera åtgärder och ta mark ur produktion

Resultaten visar att det inte räcker med enbart åtgärder i växtodlingen eller olika våtmarker, utan att åtgärdstyperna måste kombineras. Om samtliga åtgärder genomförs i stor omfattning kan vattendirektivets delmål till 2021 nås till en årlig kostnad av 800 kronor per hektar. Det slutliga mål som behöver nås om god ekologisk status ska uppnås, klaras bara om mark tas ur produktion. Så mycket som 48 procent av det man i Danmark kallar ”höjbundsjord” alltså lite högre belägen mer lättbrukad mark, behöver sluta odlas. Som medeltal för hela avrinningsområdet skulle det årligen kosta 2 900 kronor per hektar.

Det är stor skillnad i hur vattendirektivet tillämpas i Sverige och Danmark, eftersom Danmark har lika stort fokus på kväve som vi i Sverige har på fosfor. Som avslutning är det nog inte så sannolikt att staten skulle tvinga eller stimulera fram upphörd livsmedelsproduktion på hälften av arealen vid Norsminde fjord för att uppnå god ekologisk status i fjorden.

I vattendirektivet finns en inbyggd möjlighet att sänka målen för vattnets kvalitet om kostnaden för
åtgärderna inte bedöms stå i proportion till nyttan - mindre stränga kvalitetskrav kallas det. Och även om rapporten inte innehåller mycket resonemang om tillämpning av vattendirektivets möjlighet till sänkta kvalitetskrav blir rapporten ett slags tydliggörande av nödvändigheten av att använda en sådan möjlighet.

Källa: Rapport från Institut for Fødevare- og Ressourceøkonomilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (IFRO), Köpenhamns universitet

Sidan uppdaterades 2017-06-20 av Sara Stjernholm

Relaterade nyheter

Kontakt

Kommunikationsansvarig

Sara Stjernholm

08-787 51 49

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp