Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Vattnets rörelse avgjorde fosforläckaget

Foto: Lennart Svedlund

Vattnets rörelse avgjorde fosforläckaget

09 juni 2017

Ett område med gräsodling tillförde en bäck tre gånger mer fosfor än från ett område där det odlades mest spannmål. Trots att det fanns mer fosfor i jorden i spannmålsområdet. Förklaringen var att den lokala hydrologin och berggrunden gav sämre genomsläpplighet i gräsområdet vilket framkallade mer ytavrinning och fosforläckage.

Om det rinner vatten i en bäck trots att det inte regnat på länge är det förmodligen grundvatten som rinner där. Det kallas ibland för basflöde. När det regnar ökas sedan flödet för att sedan minska igen. Det är alltså vatten med helt olika ursprung som tillsammans fyller ett vattendrag och att förstå det har stor betydelse för vilka fosforåtgärder som är lämpligast i lantbruket. Det gäller särskilt i små avrinningsområden.

Irländska forskare studerade två jordbruksintensiva områden där ett litet vattendrag avvattnade vardera 1 100 till 1 200 hektar. Båda områdena ligger nära varandra i sydöstra Irland. Det ena området dominerades av gräsodling för mjölkkor och får. Det andra dominerades av spannmålsodling.

Gräsområdet läckte tre gånger mer fosfor

Under de fyra åren som studien pågick var fosforläckaget från gräsområdet cirka 1 kg fosfor per hektar och år jämfört med cirka 0,3 kg P från spannmålsområdet. Trots att fosforinnehållet i jorden var betydligt större i spannmålsområdet. Förklaringen är att avrinningen av vatten från fälten i de båda områdena sker på delvis olika sätt. Marken är inte lika genomsläpplig i gräsområdet vilket gör att vattnet inte infiltrerar bra. Det ger upphov till ytavrinning eller quick-flow som forskarna kallar det och alltså snabbare respons av regn på flödet i vattendraget.

Forskarna drar slutsatsen att i sådana områden är inte generella åtgärder mot fosforläckaget det som ska välja först. Istället handlar det om att rikta sig mot flödesvägen för fosfor snarare än källan.

Åtgärder mot ytavrinning

Förutom åtgärder på själva fältet beskriver de tvåstegsdiken som ett sätt att fånga jordpartiklar som redan förlorats från fältet. Regelbundet dikesunderhåll kan också öka dikets förmåga att kvarhålla jordpartiklar. Likaså skulle mindre branta dikesslänter minska risken för ytterligare jorderosion i själva dikeskanten om det är ett vattendrag där det brukar ske snabba flödestoppar när det regnar.

Rätt åtgärd på rätt plats

I spannmålsområdet var jordarna mer väldränerade och en större andel av fosforn rann ut via grundvattnet (slow-flow) istället.

I Sverige är vi fortfarande många som tänker att risken för ytavrinning med följande yterosion och jordläckage är större där spannmål odlas och där marken är bar under vintern. En vallodling däremot påminner om en skyddszon av gräs över hela fältet. Därför kan det bli lite ovant att läsa om tre gånger högre fosforläckage från vallområdet. Men det går inte att tänka att så här är det överallt i Irland och i Sverige. Studien sätter återigen fokus på vikten av att göra rätt åtgärd på rätt plats. I detta fall styrs det av hur marken och berggrunden ser ut under markytan. Det blir extra viktigt i små bäckar jämfört med i stora avrinningsområden där olika berggrund och flödesvägar kan kompensera varandra.

 

Källa: Flow paths and phosphorus transfer pathways in two agricultural streams with contrasting flow controlslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Per-Erik Mellander, Phil Jordan, Mairead Shore, Alice R Melland and Ger Shortle. Journal Hydrological Processes , Volume 29 (16) – Jul 30, 2015 

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp