Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Injicerad flytgödsel till majs är bra för miljön

Foto: Karl-Johan Pettersson

Injicerad flytgödsel till majs är bra för miljön

30 maj 2017

Att placera flytgödsel nere i jorden med injicering istället för bandspridning med släpslangar ökade kväveupptaget hos majs och gjorde startgivan med mineralgödsel mindre nödvändig. Tillsats av nitrifikationsinhibitor till flytgödseln förbättrade kväveutnyttjandet ännu mer och minskade risken för läckage.

I nordvästra Tyskland är majsodlingen omfattande både till foder för kor och som substrat för biogasproduktion. Den dominerande gödslingsmetoden idag innebär bredspridning av en del av flytgödseln samt en startgiva med mineralgödsel. Detta leder till både ammoniakavgång och kväveutlakning på sandjordar menar tyska forskare. På senare år har därför intresset för att injicera flytgödsel före sådd ökat. Den ökade tillgängligheten av kväve med injicering jämfört med bred- eller bandspridning minskar eller undanröjer behovet av en startgiva med mineralgödsel.

Fyra olika slags gödsling till majs

Under två år gjordes ett gödslingsförsök där ogödslad majs jämfördes med bandspridd flytgödsel som myllades ned direkt och där också mineralgödsel vid sådd placerades. Den tredje behandlingen var enbart flytgödsel som injicerades i jorden och den fjärde behandlingen var också flytgödsel som injicerades men med tillsats av en nitrifikationsinhibitor med en dos av 10 liter per hektar. Flytgödseln som var från grisar myllades med 75 cm radavstånd. Den statliga rekommendation för kvävegivan till majs som användes var 180 kg N per hektar. Men från det ska dras av kväve i stargivan och också mängden kväve i marken ned till 60 cm djup. Det resulterade i 23 respektive 24 ton flytgödsel per hektar de båda försöksåren.

Injicering ökade kväveupptaget

Forskarna använder begreppet ”displacement” flitigt, alltså att kvävet hamnar på fel ställe i förhållande till majsens rötter. Där flytgödsel injicerades hamnade kvävet mindre på villovägar jämfört med spridning med släpslangar vilket leder till ett ökat kväveupptag. Kväveupptaget i majsen ökade med 5 - 8 kg per hektar i majsens 6-blads stadie och 25-35 kg vid dess 10-blads-stadie om flytgödsel injicerades. Där flytgödsel bandspreds fanns också mer kväve i jordlagret 60 - 90 cm vid 10-blads stadiet. Det är ganska djupt och gör att majsens rötter inte hinner växa nedåt snabbt nog för att hinna ikapp och ta upp kvävet.

Nitrfikationsinhibitorn gjorde sitt jobb

Syftet med inhibitorn var att skydda ammoniumet från att nitrifieras och omvandlas till den mer lättrörliga nitratformen och därmed behålla kvävet under längre tid i injektionszonen och förbättra tillgängligheten för majsens rötter. Och jordanalyserna visade att koncentrationen av ammoniumkväve i injektionszonen var högre båda försöksåren vid majsens 6 och 10-blads stadium.

År 2014 konstaterades kväve på villovägar i båda injiceringsbehandlingarna. Men där inhibitor använts hade 11 kg kväve per hektar mindre hamnat i de djupare jordlagren 30-90 cm djup vid majsens stadie nr 6. Och kväveupptaget i majsen var 3 kg per hektar högre.

 

Källa: Nitrogen dynamics following slurry injection in maize: soil mineral nitrogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Westerschulte, Matthias; Federolf, Carl-Philipp; Trautz, Dieter; Broll, Gabriele; Olfs, Hans-Werner. Journal Nutrient Cycling in Agroecosystems , Volume 107 (1) – Oct 3, 2016 

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp