Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Foderstaten och kon bestämmer metanproduktionen

Foto: Carin Clason

Foderstaten och kon bestämmer metanproduktionen

24 maj 2017

Ett avelsurval för kor som producerar mindre metan kan leda till att vi får kor som har svårare att utnyttja grovfoder. Ett tidigare skördat ensilage minskar inköp av kraftfoder och på så sätt minskas både klimatpåverkan och kväveutsläpp per kg energikorrigerad mjölk (ECM), visar en ny avhandling.

Edward Hernando Cabezas Garcias försvarade sin avhandling ”Methane Production in Dairy Cows” vid SLU i Umeå i maj 2017. Avhandlingen innehåller jämförelser och säkerhet vid mätning av kornas metanutsläpp, skillnader i metanproduktion mellan kor och hur ett tidigt skördat vallfoder kan ge ett lägre klimatavtryck i mjölkproduktionen.

Mer eller mindre klimatsmarta kor

Det finns en genetisk variation av metanproduktion hos mjölkkor. Edward ställer frågan vad vi ska förbättra och därmed mäta. Är det den totala metanproduktionen, producerad metan (CH4) per kg torrsubstansintag, producerad metan per kg produkt (CH4/kg/ECM) eller resterande metan. Det sistnämnda är den uppmätta mängden metan minus den uppskattade mängden. Metanproduktionen per kg konsumerad torrsubstans är nog det som gör det lättats att undersöka och förstå vad som händer i vommen. En ko med en lägre metanproduktion per kg torrsubstans kan visa sig i mindre våmstorlek, kortare foderuppehåll i våmmen, mer propionatbildning och sämre fibernedbrytning.

Det betonas därför i avhandlingen att det är viktigt att mer forskning läggs på hur vi skall hitta de kor som både ger mindre metanproduktion och samtidigt är verkligt klimatsmarta och då är fodereffektivitet ett viktigt mått uttryckt som kg ECM (energikorrigerad mjölk) per kg torrsubstansintag och kg metan per ECM.

Högre grovfoderkvalitet

Två av studierna i avhandlingen handlade om att utfodra mer av ett tidigare skördat ensilage och undersöka metanproduktion, konsumtion, mjölkavkastning, kvävebalans mm. Grovfoder har i många försök gett större metanutsläpp än kraftfoder. I de redovisade försöken framkom det att en förbättring av grovfodrets smältbarhet minskade behovet av kraftfoder utan att minska mjölkproduktionen eller öka metanproduktionen eller kväveutsläppen per kg produkt.

Idisslarnas unika egenskaper

Gång på gång poängterades under disputationen att det unika hos idisslaren måste lyftas fram mer. Våmmens mikroorganismer kan utnyttja svårnedbrytbar fiber och enkla kväveföreningar för att producera högkvalitativa produkter som mjölk och kött. Kan vi dessutom minska andelen soja, spannmål mm som kan utnyttjas direkt av enkelmagade djur och människor genom att höja kvalitén på grovfodret så kan vi utnyttja idisslarnas unika egenskaper ännu mer.

 

Källa: Doktorsavhandling SLU Umeå 2017, Edward Hernando Cabezas Garcia. Methane Production in Dairy Cows-Individual Cow Variability in Methane Production.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp