Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Produktion av ekosystemtjänster kan ge framtida vinst

Foto: Mårten Svensson

Produktion av ekosystemtjänster kan ge framtida vinst

17 maj 2017

Klimatreglering, näringskretslopp och biologisk sjukdomsreglering är några av jordbrukets många ekosystemtjänster. Värdet av dessa står i fokus för två nyligen avslutade forskningsprojekt.

Projektet ”Tjänster och gentjänster – hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagets hållbarhetsarbete” har utförts i samarbete mellan Institutionen för Energi & Miljö, Chalmers, SP Food and Bioscience och JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, med finansiering från Stiftelsen lantbruksforskning.

Projektet bekskriver jordbrukets ekosystemtjänster och undersöker hur information om ekosystemtjänsterna kan användas så att lantbrukare kan få betalt för den här typen av mervärden, till exempel via miljöersättningar i Landsbygdsprogrammet eller uppköpare av produkter.'

Ett okänt begrepp

En slutsats var att begreppet ”ekosystemtjänster” fortfarande är ganska okänt och svårt att kommunicera. Rapportförfattarna menade ändå att det finns stor potential att kommunicera de här mervärdena till konsumenterna. Ett råd till näringen är att bevaka aktiviteter inom området jordbrukets ekosystemtjänster internationellt där det pågår mycket aktivitet.

Information saknas

Ofta saknas information om arealer som inte används aktivt som impediment, kantzoner och mindre gräsmarker, men att dessa arealer ändå kan vara viktiga för många ekosystemtjänster, vilket är viktigt att påvisa, enligt rapporten.

Nytt webbaserat verktyg

Ett annat projekt med titeln ”Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande” i samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet ingår i Naturvårdsverkets forskningssatsning ”Värdet av ekosystemtjänster” som ett av sammanlagt sju olika forskningsprojekt mellan 2014-2016.

Projektet har bland annat tagit fram det webbaserade verktyget C-bank för jordbrukare och rådgivare. Verktyget sätter ett ekonomiskt värde på markens ekosystemtjänster, eftersom de minskar behovet av gödning och växtskyddsmedel.

Beskriver hur vinsten förändras

C-bank finns i en testversion med en typisk växtföljd för Skånes slättbygd (höstvete, vårkorn, höstraps och sockerbetor) och några olika odlingsmetoder som påverkar mullhalten som återföring av halm, stallgödsel och odling av täckgrödor.

I verktyget används mullhalt (kolhalt C) som en indikator för markens ekosystemtjänster. C-bank beskriver hur vinsten förändras vid förändrad kolhalt.Med minskad kolhalt i marken minskar också skörden, något som kan vara svårt att uppmärksamma på grund av stor mellanårsvariation av skörden. Men om brukaren istället åstadkommer en årlig ökning av kolhalten så ökar vinsten över tid istället för att minska.

Investera i mullhalten

Hur mycket som är värt att investera i mullhalten beror på hur lantbrukare värderar framtida intäkter. Om kortsiktigt ekonomiskt utfall är av stor vikt kan det löna det sig att investera ungefär 1000 kronor per hektar för att bevara markens naturliga kapital, medan det med ett längre tidsperspektiv kan löna sig att investera upp till 6500 kronor per hektar, enligt rapporten.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är produkter och tjänster från ekosystemen som gynnar oss människor. Begreppet sattes på kartan i och med det FN-initierade forskningsprojektet Millennium Ecosystem Assessment (MEA) i början av 2000-talet.

Ekosystemtjänsterna delas in i fyra huvudgrupper enligt MEA:s klassificering:

  • Stödjande – som markstruktur, jordmånsbildning och näringskretslopp.
  • Reglerande – som klimatreglering, vattenrening, näringsreglering och biologisk skadedjursbekämpning.
  • Försörjande – som produktion av mat, bränsle och fiber.
  • Kulturella – som rekreation, turism och estetiska värden

Naturvårdsverket har ett delmål i Miljömålsarbetet om att ”betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt kända och integrerade i ekonomiska ställningstagande, politiska avväganden och andra beslut i samhället 2018”.

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp