Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Inhemskt protein ger mer mjölk och bättre miljö

Foto: Carin Clason

Inhemskt protein ger mer mjölk och bättre miljö

09 maj 2017

Rapsmjöl ger både högre mjölkavkastning och bättre kväeffektivitet än sojamjöl konstaterar Helena Gidlund i sin doktorsavhandling vid SLU. Det bästa sättet att höja mjölkavkastning och få garanterat rätt protein till mjölkproduktionen är att få mikroorganismerna att producera optimalt med mikrobprotein är ytterligare en slutsats.

Syftet med de studier som ledde fram till avhandlingen var att öka kunskapen om hur svenska proteinfodermedel kan användas i mjölkproduktionen. Syftet var också att kunna optimera kväveutnyttjandet och om möjligt minska klimatpåverkan från både kraftfoder och grovfoder.

Helena ställde tre frågor i början av sin disputation, som hon sedan besvarade.

  1. Kan vi uppehålla mjölkproduktionen när vi utesluter sojamjölet ur foderstaten?
  2. Minskar rödklöverensilage behovet av proteintillskott?
  3. Kan vi förbättra hur vi värderar proteinvärdet till idisslare?

Rapsmjöl hade klara fördelar mot sojamjölet

Rapsmjöl i stället för soja i foderstaten, gav mer mjölk, bättre kväveutnyttjande och lägre metanutsläpp när foderstaten bestod av gräsdominerat ensilage. Rapsmjöl har en aminosyrasammansättning som passar väl ihop med gräsensilage och enligt Helena Gidlund undervärderar vi rapsen i våra foderstatsberäkningar idag.

Rödklöverensilaget visade inte bättre resultat

I denna studie kunde inte en ökad andel rödklöver (med totalt mer protein i foderstaten) minska behovet av proteintillskott. Det var istället tillskott i form av rapsmjöl som ökade mjölkavkastning och kväveutnyttjande. Ökad mängd protein gav lägre metanproduktion, men rödklöverdieten låg något högre i metanproduktion än den mer gräsbaserade.

Bättre, enklare och billigare analyser

Idisslarnas kväveomsättning är komplex. Vi behöver förstå och värdera vad som finns i fodret, men framförallt vad som händer i magar och tarm. Avhandlingen visade lovande resultat på att kunna värdera foderproteinet i laboratoriet. Här sågs starka samband mellan det uppskattade flödet av protein från våm till tunntarm och det proteinflöde som visats i tidigare försök med mjölkkor. Förväntningarna är stora på att kunna utvärdera hela foderstater och se hur mycket mjölk de kan avkasta genom analys på laboratoriet.

Avhandlingen visade att mjölkavkastningen stimuleras till en viss gräns av ökad proteinhalt, men avtar sedan. Målet är att kunna utfodra idisslarna med bra hemmaproducerat grovfoder och att de kan få proteintillskott från grödor som inte behövs till enkelmagade djur som grisar och människor.

Ge mikroorganismerna bästa arbetsmiljön

När mikroorganismerna får rätt arbetsmaterial och miljö kan de tillverka det absolut bästa proteinet från enkla beståndsdelar. I en utav studierna visade det sig att värmebehandlat foder inte gav de positiva resultat på proteinomsättningen som förväntades. En av orsakerna till detta kan vara att mikroorganismerna fick för lite nedbrytbart protein till sin mikrobtillverkning.

Optimal proteinhalt i fodret?

Opponenten professor Michael Lee, från Bristol University frågade Helena vilken proteinhalt som hon förespråkade i mjölkkornas foderstat. Svaret blev 14 procent om alla analyser stämmer och en nollbalans kan uppnås.

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp