Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Nya rön om växthusgaser från odlade torvjordar

Foto: Janne Andersson

Nya rön om växthusgaser från odlade torvjordar

05 maj 2017

I en ny doktorsavhandling från SLU har omfattande mätningar av växthusgaser från odlade torvjordar gjorts. Forskningen visar att avgången av växthusgaser inte skiljer sig åt mellan grödor. En annan viktig slutsats är att fortsätta odla jorden då övergiven mark läcker lika mycket växthusgaser.

Med början på 1800-talet odlades stora arealer torvjordar upp för att öka den svenska matproduktionen och motverka svält. Ofta gjordes uppodlingen med statliga bidrag och idag finns en del av landets bördigaste odlingsjordar som torvjordar där inte minst morots- och annan grönsaksodling sker. Med den växande oron för klimatförändring har avgång av växthusgaser från dessa jordar hamnat i fokus. Den 19 maj presenterar Lisbet Norberg på SLU sin doktorsavhandling som handlar om avgång av klimatgaser från odlade torvjordar i Sverige. Hon har gjort omfattande mätningar på 8 platser och dessutom gjort mätningar i laboratorium med 13 olika slags torvjordar.

Ingen gröda bättre än någon annan

I fält mättes växthusgasavgång från maj till september från flera olika grödor som vall, vårkorn, havre, vårvete, vårraps, potatis och morötter. Ibland sägs att det kan bli ökat läckage av växthusgaser för odling av grödor där jorden behöver röras om oftare än för exempelvis vall. Men slutsatsen var att ingen av de odlade grödorna kan rekommenderas som bättre än någon annan ur ett växthusgasperspektiv.

Ingen skillnad mellan jordar

Nästa steg var att studera om skillnader i jordens egenskaper kan sättas i samband med storleken på avgången av klimatgaser. Organogena jordar kan variera mycket i egenskaper från gyttjejordar till torvjordar. Laboratoriestudierna visade dock inga säkerställda samband mellan koldioxidavgång och någon av markegenskaperna hos de studerade jordarna. Däremot spelade dräneringsdjupet viss roll. Redan vid ett dräneringsdjup på 50 centimeter var produktionen av koldioxid maximerad och ökade inte med 75 eller 100 centimeters dräneringsdjup. Lisbet Norberg berättar att det skulle vara intressant att mäta hur ett dräneringsdjup, alltså en grundvattenyta, på 15 eller 25 centimeters djup hade påverkat.

Överge inte marken

Det är alltså inte lätt att ge tydliga odlingsråd till lantbrukaren för att minska växthusgaser från torvmarker men i verkligheten är många torvjordar numera övergivna. Vilken betydelse har det?

- Att bara sluta odla marken är egentligen det sämsta alternativet, då fortsätter växthusgasavgången till ingen nytta. Jag har i min forskning sett att koldioxidavgången från ett sedan många år övergivet fält är dubbelt så högt som från ett fält på en aktiv mjölkgård, säger Lisbet Norberg och fortsätter:

- I en finsk studie kunde man se att lustgasavgången var lika hög från ett fält som legat övergivet i över 20 år som från ett intill liggande brukat fält. Det är viktigt att komma ihåg att en växande gröda tar upp koldioxid från luften vilket kan kompensera för en del av markens koldioxidproduktion.

Hur gör andra?

När något är svårt, och det ofta i frågan om matens miljöpåverkan, är det bra att lära av andra länder. I sin forskning har Lisbet Norberg studerat internationell litteratur och sett exempel på konkreta åtgärder för att minska avgång av växthusgaser.

- Att höja grundvattenytan och därigenom minska koldioxidproduktionen, och då odla andra grödor t.ex. rörflen som klarar högre grundvattennivåer. I svenska förhållanden behöver frågor ställas som; finns det avkastning för dessa alternativa grödor? Vad händer med omgivande marker om grundvattenytan höjs? Det mest radikala men också effektivaste sättet att minska växthusgasavgången från dränerade torvmarker är att lägga de helt under vatten och återskapa myrmarken men det är ju förstås väldigt problematiskt – vägar, gårdar och intill liggande mark blir översvämmade och området ändrar helt karaktär. Jag tror att det är viktigt att se till varje plats och åtgärd för sig, säger Lisbet Norberg

 

Källa: Norberg, Lisbet (2017). Greenhouse gas emissions from cultivated organic soilslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Diss. Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 1652-6880 

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Sofie Logardt

040-41 52 84

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp