Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Beskrivande bildtext

Foto: Mårten Svensson

Vall kan öka lönsamheten i spannmålsdominerade växtföljder

22 mars 2017

Att införa vall i spannmålsdominerade växtföljder har många fördelar både för de enskilda lantbrukarna, men även för övriga samhället. För den enskilde lantbrukaren kan lönsamheten öka både i växtföljden och i enskilda grödor. Spannmålsskördarna kan ökas och kostnaderna per producerat ton spannmål kan minskas.

I forskningsprojektet ”Räkna med vall – ekonomi och miljöeffekter av vall i spannmålsdominerade växtföljder” har deltagarna studerat växtodlingsmässiga-, miljömässiga-, produktionsmässiga- och ekonomiska effekter av att börja odla vall i spannmålsdominerade växtföljder i Skåne, Västra Götaland samt Uppland.

Projektet kom fram till att vall har lägst produktionskostnad i Skåne och högst i Uppland, om man inte tar hänsyn till andra grödor. Om man tar hänsyn till lönsamhetsförändring på andra grödor i hela växtföljden har vall lägst produktionskostnad i Uppland och högst i Skåne.

Bättre lönsamhet

Produktionskostnaden för vallfoder är lägre i samtliga tre områden om man tänker på förändringar i lönsamhet i icke vallgrödor. Med hänsyn till lönsamheten i icke vallgrödor sänks produktionskostnaden för vallfoder i spannmålsdominerade växtföljder med 13 procent i Skåne, 27 procent i Västra Götaland och 38 procent i Uppland.

I den skånska växtföljden med vall förbättrades lönsamheten med 993 kronor per hektar jämfört med växtflöjden utan vall. Motsvarande skillnad i lönsamhet mellan växtföljd med vall och växtföljd utan vall är 1 176 kronor för Västra Götaland och 1 362 kronor för Uppland.

Var i växtföljden

Vid analyser av om en gröda är lönsam att odla på gårdar, räcker det inte med att studera den gröda som är aktuell att odla. Utöver vall kan man förmodligen föra detta resonemang även för andra icke spannmålsgrödor i spannmålsdominerande växtföljder. Lönsamhet för en och samma gröda är starkt skiftande beroende på var i växtföljden grödan odlas och om grödan odlas i en växtföljd med eller utan vall.

Högre protein

I de tre studerade områdena är både energi- och proteinproduktionen högre i växtföljden med vall än i växtföljden utan vall. I växtföljden med vall produceras det mellan 5 och 14 procent mer energi och mellan 29 och 44 procent mer protein än i växtföljden utan vall, där den lägsta procentuella ökningen avser Skåne och högsta ökningen avser Uppland.

Dock behöver det finnas avsättning för vall från spannmålsgårdar. Exempel på avsättning är samverkan mellan nötkreatursgårdar och växtodlingsgårdar, biogasanläggningar samt vidareförädling av vallfoderprodukter som till exempel bladnäringskoncentrat.

Text Håkan Rosenqvist

Källa: Studien är finansierad av SLF och har genomförts av Pernilla Tidåker, JTI, Göran Bergqvist, SLU, Carina Gunnarsson, JTI samt Håkan Rosenqvist, fristående forskare från Billeberga. Rapporten heter R-445  Räkna med vall – Hur påverkas ekonomi och miljö när vall införs i spannmålsdominerade växtföljder?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp