Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Skatt på mineralgödselkväve utredd i Norge

Foto: Mårten Svensson

Skatt på mineralgödselkväve utredd i Norge

10 mars 2017

En skatt på mineralgödselkväve på 2,80 norska kr per kg kväve har föreslagits av en utredning i Norge för att minska avgång av lustgas. Men i en ny forskningsrapport uttrycks tveksamhet över effektiviteten när skatten jämförs med andra åtgärder.

Norge hade en avgift på mineralgödsel från 1988 till år 2000 då den togs bort. En "grön skattekommission" med uppdrag att föreslå åtgärder för att minska utsläppen av lustgas har föreslagit en återinförd skatt på 2,80 norska kronor per kg kväve just ur ett lustgasperspektiv. Forskningsinstitutet NIBIO har nu dammat av den utredningen och åtgärden avgift på mineralgödsel har jämförts med andra åtgärder som också minskar både näringsläckage och klimatgasavgång.

Variationen i pris på kväve i mineralgödsel i Norge de senaste 20 åren har studerats. Med hjälp av det har de dragit slutsatser om priselasticiteten, det vill säga hur efterfrågan påverkas av priset på mineralgödselkväve. Slutsatsen är att om en avgift på 20-25 procent av priset på mineralgödselkväve införs så skulle efterfrågan minska med 3-4 procent. Procentuellt motsvarar den föreslagna avgiften ungefärligen den skatt på 1,80 kr per kg kväve som fanns i Sverige 1982-2010. Om ambitionen vore att minska användningen av mineralgödselkväve med 10 procent så skulle avgiften istället för 25 procent behöva vara 58 procent. De laborerar även med vad som skulle hända om priset fördubblades, alltså ökade med 100 procent. Då skulle förbrukningen minska med 17 procent och skörden minska med cirka 3 procent.

Jämför med Sverige

Utredningen gör en internationell utblick men det finns inte så många länder att lära av eftersom få har en sådan skatt. De jämför med Sverige och med svenska studier av dåvarande kväveskattens effekt. Den svenska kväveskatten minskade avgången av lustgas med två procent. Det var inte så mycket tycker de och det förklaras med att den svenska kväveeffektiviteten är hög och har ökat från 55 procent 1995 till 70 procent 2009. Den ökade effektiviteten kan förklaras av ett högt pris på kväve tillsammans med den omfattande rådgivning som gödselskatten medfinansierade under dessa år.

Norska lantbrukare gödslar mer än svenska och deras officiella rekommendationer för hur mycket de bör gödsla är också högre. För de två vanligaste spannmålsslagen för foder, alltså korn och havre är rekommendationen cirka 20 procent högre per hektar för samma beräknade
skörd. Det motsvarar cirka 20 kg kväve per hektar.

Kanske funkar, kanske inte

Avslutningsvis är rapportförfattarna inte speciellt övertygade att en skatt skulle minska kväveutsläppen. Teoretiskt sett skulle lantbrukarna använda 3-4 procent mindre kväve men det är inte säkert att de gör det i verkligheten. Och det är inte säkert att en skatt leder till en lika stor
nettominskning av klimatgasutsläpp som andra åtgärder. Om den ska införas bör det kombineras med en satsning på information och rådgivning. Det behövs menar de för att få störst minskning där den behövs mest och hänvisar till att FN:s klimatpanel IPCC anger en stor variation på 0,3 – 3,0 procent i hur stor andel av mineralgödselkvävet som avgår som lustgas beroende på jordart.

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp