Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Åtgärdskoordinatorer ska få fart på miljöåtgärder

Foto: Anuschka Heeb

Åtgärdskoordinatorer ska få fart på miljöåtgärder

01 februari 2017

För att få fart på vattenåtgärder i det danska lantbruket satsas det nu på något som i England kallas ”catchment officer ” och som på danska heter oplandskonsulenter. Ett femtontal nya sådana ska medverka till en bättre lokal dialog mellan lantbrukare och kommuner och inte minst få fler våtmarker anlagda.

Nu har de flesta medlemsländer i EU fattat sina åtgärdsbeslut för vattendirektivet åren 2016-2021. Förhoppningsvis ska fler åtgärder göras i fält för att förbättra kväve- och fosforutnyttjandet och bidra till renare vatten. Rätt åtgärd på rätt plats är en lika central princip i växtodlingen som i miljöarbetet och de är intimt sammanflätade. I Danmark har staten nu en platsannons ute där de annonserar efter ett femtontal åtgärdskoordinatorer för lantbruket.

Storsatsning på våtmarker

I den danska livsmedelsstrategin som beslutades om 2016 åtog sig det danska lantbruket att på frivillig väg anlägga våtmarker och att plantera skog på åkermark, båda i syfte att minska kvävebelastningen på omgivande hav.

I Danmark är vattenvårdsarbetet mycket mer inriktat på kväve än i Sverige där det på senare år kommit att handla mer om fosfor. Danmark är indelat i 23 avrinningsområden där vart och ett har ett beting på minskat kväveflöde.

Bidra till bättre dialog

De nya oplandskonsulenterna ska medverka till en bättre dialog mellan lantbrukare och kommuner enligt miljöminister Espen Lunde Larssen. Men framförallt ska de medverka till fler åtgärder och den åtgärd som fästs störst förhoppning till är minivådområder. I storleksordningen 2,5 miljarder kronor satsas på olika former av våtmarker.

I platsannonsen anges att oplandskonsulenterna ska arbeta med att aktiv uppsöka lantbrukare för att prata om våtmarker. De ska också hjälpa till med att söka miljöersättningen ur landsbygdsprogrammet. Även i Sverige har lantbrukare avstått från att anlägga våtmarker på grund av för omfattande administration.

Minivårdområden

De danska minivådområdena påminner om det vi i Sverige kallar för fosfordammar i vårt landsbygdsprogram. Principen är dammar i flera steg där den första dammen är en djuphåla där jord och partikelbunden fosfor kan sedimentera. Därefter följer 2-3 grundare dammar med växtlighet emellan som kan fungera som filter. Några tumregler är att:

  • Sammanlagda dammytan inte ska vara mindre än 1 procent av ytan av tillrinnande åkermark.
  • Sedimentationsbassängen ska vara 1 meter djup och till ytan vara 5 procent av sammanlagda dammytan. Den ska gå att rensa.
  • Nästa bassäng ska också vara 1 meter men uppta 65 procent av dammytan.
  • Den sista dammen ska vara 0,3 meter djup och uppta 30 procent av dammytan. Den ska planteras.

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp