Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Stora skillnader i dikalvsproduktionens klimatpåverkan

Foto: Carin Clason

Stora skillnader i dikalvsproduktionens klimatpåverkan

09 december 2016

Bättre management kan minska växthusgasutsläppen med över 30 procent. Det framkom i en kanadensisk undersökning med 295 dikalvsföretag. De företag som hade en lägre växthusgasproduktion hade också en mer effektiv kalvproduktion med fler utslagskor och mindre andel komposterad gödsel.

Målet med undersökningen var att uppskatta variationen i växthusgasutsläpp mätt som kilo koldioxidekvivalenter per kilo levande vikt. I många svenska/danska rapporter anges kilo koldioxidekvivalenter per kilo slaktvikt. Forskarna delade in gårdarna i låg- respektive högutsläppsgårdar för att identifiera vilka faktorer som signifikant påverkar hela gårdens växthusgasutsläpp. Utsläppsberäkningarna omfattade metan från 1) fodersmältning och gödsel, 2) lustgas från marken (grödor, grovfoder, bete) och 3) gödsel samt koldioxid från energianvändning. Beräkningarna liknar de som görs i svenska livscykelanalyser och i Greppa Näringens Klimatkoll.

Stora skillnader i växthusgasutsläpp.

Utsläppen per kilo levande vikt, sålt från gården, var i medel 23, 9 kilo koldioxidekvivalenter med en variation från 16,3 till 37,8. De gårdar som släppte ut minst släppte i medeltal ut 19,9 (variation 16,3 till 21,4) kilo koldioxidekvivalenter per kilo levandevikt, medan motsvarande siffror för de gårdar som släppte ut mest var 28,7 (variation 26,3 till 37,6) kilo koldioxidekvivalenter per kilo levande vikt.

Framgångsfaktorer för mindre växthusgasutsläpp

Forskarna fann 30 olika faktorer som visade på signifikanta skillnader mellan de gårdar som hade höga respektive låga växthusgasutsläpp. De faktorer som var vanligast i den lågutsläppande gruppen var hög produktivitet för både djur och växtodling, begränsad odling av ettåriga växter och att lagra gödsel i stuka, jämfört med kompostering eller djupströ. Däremot gav antalet kor eller total areal inga utmärkande skillnader mellan de bägge grupperna. Överraskande nog gav både högre råproteinhalt och högre rekryteringsprocent positiva utslag för minskade växthusgasutsläpp. Det kan förklaras med att gruppen med lägre växthusgasutsläpp per kilo levande vikt hade en foderstat som var mer enligt fodernormen. De hade också bättre kontroll på dräktiga kor och slaktade ut tomma kor.

Kan minska utsläppen

Slutsatsen av rapporten är att det går att minska växthusgasutsläppen markant i kanadensiska dikalvsproduktion genom att de besättningar som har höga utsläpp uppmuntras att ta till sig praktiska erfarenheter och rutiner från de med låga utsläpp. De flesta av dessa rutiner var sammankopplade med högre effektivitet vilket borde ge en högre lönsamhet för gårdarna.

Olika beräkningssätt

Redaktionens anmärkning: Det är vanskligt att jämföra olika rapporter med växthusgasutsläpp då beräkningar skiljer sig åt. I den refererade rapporten anges växthusgasutsläppen per kilo levande vikt. Om vi räknar om det till kilo slaktad vikt skulle det med ett slaktutbyte på 55 procent innebära att 23,9 kilo per kilo levande vikt motsvarar 43,5 kilo koldioxidekvivalenter, vilket är betydligt över det som rapporterats i svenska och danska beräkningar.

 

Källa: Greenhouse gas emissions of Canadian cow-calf operations: A whole-farm assessment of 295 farmslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Akilu W. Alemu, Brian D. Amiro, Shabatai Bittman, Douglas MacDonald, Kim H. Ominski. Agricultural Systems 151 (2017) 73–84.


Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp