Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Miljöåtgärders effekt på kväveutlakning

Foto: Janne Andersson

Miljöåtgärders effekt på kväveutlakning

06 december 2016

På första plats kom fånggröda, på andraplats minimerad jordbearbetning och därefter minskad gödsling. I den ordningen rangordnar franska forskare tre åtgärders effekt på att minska kväveutlakningen i långa odlingsförsök på flera platser.

På tre platser i norra Frankrike gemfördes långa fältförsök på mellan 13 och 17 år för att mäta effekten på kväveutlakningen av fånggröda, utebliven jordbearbetning och minskad kvävegödsling. Grödorna var höstvete, sockerbetor, vårkorn, ärter och majs för ensilage. Fånggröda odlades varje respektive vartannat år på två respektive en av platserna. Den såddes efter skörd och bröts i november och bestod av vitsenap, rättika eller italienskt rajgräs. Den uteblivna jordbearbetningen var plöjningsfri odling och provades på en av de tre platserna. De lägre kvävegivorna var cirka 30 procent lägre än normala givor.

Fånggrödan var effektiv

I detta försök varierade utlakningen av kväve mellan 0 och ända upp till 138 kilo per hektar för enskilda år. Medelutlakningen var 20, 22 och 55 kilo kväve på de tre platserna. Fånggrödan minskade mängden utlakat kväve mellan 36 och 62 procent.

I Frankrike och inte minst i Bretagne och Normandie finns problem med höga halter av nitrat i grundvattnet. Därför beskrivs också de tre åtgärdernas förmåga att underskrida det välkända gränsvärdet på 50 mg nitrat per liter vatten och det var bara fånggröda som kunde sänka nitrathalten i avrinnande vatten till under gränsvärdet.

Utebliven jordbearbetning minskade kväveutlakningen med 26 procent vilket är en större minskning än andra liknande försök som forskarna jämfört med. Den tredje åtgärden: att minska kvävegödslingen med cirka 30 procent minskade utlakningen med 13 procent vilket de tycker var något blygsamt. Det förklaras med att den neddragna kvävegivan hade en liten påverkan på mängden mineralkväve i marken vid skörd. Det antyder i sin tur att de vanliga kvävegivorna inte verkar medföra någon större överdosering i förhållande till grödans behov.

Kol- och kväveinlagring påverkades

Ur klimatsynpunkt är det viktigt att förstå en åtgärds påverkan på markens kol och kväveförråd. Fånggrödan ökade markens mullhalt och inlagrade mellan 10 och 24 kilo kväve per hektar och år. Det är jämförbart med danska försök som pågått i 25 år. Utebliven jordbearbetning påverkade varken kol- eller kväveförrådet. Det går på tvärs mot en del andra studier men de franska forskarna menar att åtgärden skulle öka mullhalten är överskattad.

 

Källa: Effects of catch crops, no till and reduced nitrogen fertilization on nitrogen leaching and balance in three long-term experimentslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Constantin, J.; Mary, B.; Laurent, F.; Aubrion, G.; Fontaine, A.; Kerveillant, P.; Beaudoin, N. Journal Agriculture, Ecosystems & Environment , Volume 135 (4) – Feb 1, 2010. 

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp