Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Betalning för skyddszonernas resultat

Foto: Erik Karlsson

Betalning för skyddszonernas resultat

11 november 2016

Upp till åtta gånger mer minskade fosforläckaget när en lantbrukare fick betalt för hur mycket skyddszonen minskade fosforläckaget istället för att som idag få betalt per hektar skyddszon. Det blev utfallet i en ny studie från Lunds universitet.

Att betala för den faktiska miljönyttan istället för per hektar eller per åtgärd är något som diskuteras för miljöersättningarna i EU:s landsbygdsprogram. Förnuftet säger att det är bättre att betala för miljönyttan och det skapar också en större legitimitet för att betala för miljöåtgärder som görs utöver lagstiftning. Men det är lättare sagt än gjort. Hur ska miljönyttan mätas om det inte går att ta vattenprover vid varenda åker eller räkna arter i varenda beteshage?

Verklig gård

På en verklig gård jämfördes de platser där det redan fanns skyddszoner med var de borde vara för att få bäst effekt på erosion och fosforläckage. En utgångspunkt var att lantbrukaren strävar efter att maximera vinsten av odlingen. Då skulle skyddszoner inte finnas någonstans på gården där det vore mer lönsamt att odla grödor. I studien gavs lantbrukaren totalt lika mycket betalt i båda fallen för att göra det jämförbart.

800 procent och 16 procent

Fosforläckaget hade minskat med 800 procent mer om skyddszonerna hade placerats där de gör störst nytta istället för på mindre gynnsamma ställen så lantbrukaren kan maximera vinsten.

På gården i studien blev minskningen 16 procent. Det visade det sig att skyddszoner fanns på flera ställen vid sjöar och vattendrag där det vore mer lönsamt att odla. Därmed blir inte skillnaden mellan de ekonomiskt optimalt placerade skyddszonerna och de resultatbaserade lika stor som den teoretiska potentialen eftersom de alltså redan delvis fanns på rätt plats. Dock blir utfallet alltid att det sker större minskning av fosforläckage med resultatbaserade skyddszoner än dagens skyddszoner.

Mindre bortfall av åkermark

En av samhällets kostnader för skyddszoner är det bortfall av matproduktion som sker där skyddszoner anläggs. Och om skyddszoner anläggs där de gör störst nytta behövs totalt sett mindre areal skyddszoner och därmed behöver mindre åkermark tas ur produktion vilket är en annan fördel enligt forskarna.

Det är genomförbart

Författarna skriver att det är genomförbart att införa resultatbaserade skyddszoner. Förklaringen är att de beräknat effekten med en matematisk fosfor- och erosionsmodell istället för att mäta effekten i naturen. De resonerar vidare om att lantbrukare själva med hjälp av kartbilder skulle kunna visualisera placering av miljöåtgärder på gårdarna. En helt annan aspekt som inte tas upp i denna studie är om det är möjligt för länsstyrelser och Jordbruksverk att administrera ett stöd till resultatbaserade skyddszoner. De föreslår därför att en större pilotstudie görs för att lära mer innan det eventuellt kan genomföras i ”linjen”.

 

Källa: AgriFood Policy Brief 2016:5. Skyddszoner i jordbruket – betalt för resultat?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp