Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

På väg mot klimatsmart lantbruk och livsmedelsproduktion

”Mer svensk mat för bra klimat.” Konferensens moderator Staffan Lindberg presenterade resultatet av konferensdeltagarnas grupparbete. Foto: Teresia Borgman

På väg mot klimatsmart lantbruk och livsmedelsproduktion

08 november 2016

Vilka möjligheter finns det för svenskt lantbruk i arbetet med att uppfylla klimatmålen? Det var fokus för konferensen Lantbruk 1,5˚ – Mat och klimatansvar som arrangerades av den tvärvetenskapliga forskningsplattformen Framtidens lantbruk på Sveriges lantbruksuniversitet.

På väg mot klimatsmart lantbruk och livsmedelsproduktion

Elin Röös forskar vid Sveriges lantbruksuniversitet om matens miljöpåverkan. Foto: Teresia Borgman

Elin Röös forskar vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om matens miljöpåverkan och menade att det är nödvändigt att jobba med både produktionsförbättringar och konsumtionsändringar för att klara EU:s färdplan, som för svenskens del innebär att minska koldioxidutsläppen för maten från 2 ton per person och år till 0,5 ton.

Förespråka betesbaserade system

Hon gjorde en jämförelse mellan klimatpåverkan från brasilianskt och svenskt nötkött. Vilket som är bäst ur klimatsynpunkt är svårt att svara på rent vetenskapligt utan är mer en politisk fråga, menade hon.
– Brasilianskt nötkött har högre metanutsläpp än svenskt, medan svenskt nötkött har högre koldioxidutsläpp än brasilianskt. Om vi resonerar att vi fort behöver få ned temperaturen, är det viktigt att titta på metanet som ger stor påverkan på kort sikt. Där är det svenska köttet att föredra, eftersom det har lägre metanutsläpp. Om vi tänker att det viktiga är att nå målen på lång sikt så har metanet inte så stor betydelse och då är det brasilianska nötköttet bättre än det svenska, sade hon.
– Det här gäller det svenska medelköttet, men det finns också mer betesbaserade system som ligger väldigt lågt på koldioxid där djuren har bra tillväxt och låga metanutsläpp. Om det viktiga är temperaturmålen på längre sikt, så är det den här typen av produktion vi borde förespråka, sade Elin Röös.

Fleråriga grödor ökar kolinlagringen

Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU, berättade hur vi kan lagra mer kol i marken bland annat genom fleråriga grödor som vall, fånggrödor, träd i åkerlandskapet, permanent grön mark och en hög produktion.
– Vallen bidrar mycket mer till kolinlagringen än annuella grödor. Markinventeringar av jordbruksmark visar att i genomsnitt för Sverige har kolhalten ökat till följd av att andelen vall ökat. Det som drivit ökningen av vall är att antalet hästar ökat.

Ny teknik kan minska metanproduktion

Kjell Holtenius, professor i näringsfysiologi och fodervetenskap, idisslare vid SLU, berättade bland annat om möjligheter för att minska metanproduktionen genom högre avkastning, avel för minskad metanproduktion och vaccinering mot metanbildande bakterier.
– Vaccinering är fortfarande i ett tidigt stadium men är en väldigt intressant möjlighet.
Fodertillsatser är en annan möjlighet.
– Många substanser har potential att minska metanbildningen, men har tyvärr biverkningar som minskad smältbarhet. Än så längre finns det inga produkter framme.
– Jag tror och hoppas att man på lång sikt kan göra ganska stora landvinningar och rejält minska metanproduktionen genom att påverka mikroorganismerna med nya tekniker, sade han.

Konferensen arrangerades på Norra Latin i Stockholm den 26 oktober.

 

Läs mer:

Populärvetenskapliga rapporter från Framtidens lantbruklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Den 28 november har Framtidens lantbruk boksläpp för Framtidsberättelser från lantbruket år 2030öppnas i nytt fönster som kan laddas ned

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp