Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Vall, stallgödsel och direktsådd gynnar kolinlagring i marken

Foto: Erik Karlsson

Vall, stallgödsel och direktsådd gynnar kolinlagring i marken

10 maj 2016

Att odla utan jordbearbetning, alltså med direktsådd, är en effektiv klimatåtgärd. Det ökar kolinlagringen i marken med 50 procent jämfört med konventionell bearbetning, visar ett fältförsök som pågått i 30 år.

I Norge startade ett växtodlingsförsök 1953. Det var långt före dagens klimatdiskussion men ger nu värdefull kunskap om marken som kolfälla. Hur marken kan fås att fungera som kolfälla eller kolkälla är en av de viktigaste och svåraste klimatfrågorna. Att markens mullhalt är viktig och har stor betydelse för kolinnehållet visas med exempel från USA . Forskare har räknat ut att från det att plogen sattes i jungfrulig, ej tidigare odlad mark så har fem miljarder ton kol odlats bort tills nu för hela USA. Det motsvarar 36 ton kol per hektar. Det gör att en del forskare något drastiskt beskriver dagens åkermark som i princip tömd på kol men att den ska ses som en reservoar i klimatarbetet som kan fyllas och återskapas på en femtioårsperiod med rätt skötsel.

Det norska försöket bestod av fyra växtföljder men i denna rapport redovisas en sexårig växtföljd med bara stråsäd och en annan sexårig som består av fyra år vall och två år stråsäd. I båda dessa växtföljder provades låg och normal tillförsel av mineralgödsel och med och utan stallgödsel. Ett annat närliggande försök startade 1983 och där jämfördes odling utan jordbearbetning, alltså direktsådd med konventionell höst- och vårbearbetning.

50 procent mer kol utan jordbearbetning

I det översta jordlagret 0-10 centimeter var det 50 procent mer kol i försöket med direktsådd jämfört med det konventionellt bearbetade efter 26 år. I jordlagret 10-30 centimeter var det ingen skillnad. Direktsådd fungerade alltså i detta försök som ett sätt att öka kolinlagringen i marken. I praktisk växtodling kan det dock uppstå problem med växtföljdssjukdomar av att skörderester inte brukas ned. I rapporten återges heller inte skördarnas storlek.

I det långa försöket från 1953 återfanns de lägsta kolförrådet i växtföljden med bara stråsäd och som gödslats med en låg giva mineralgödsel. Motsatsen fanns som väntat i växtföljden med fyra år vall och två år stråsäd och där både normal giva mineralgödsel tillförts och dessutom stallgödsel. Skillnaden var från 38 till 45 ton kol per hektar.

Källa: Long‐term effects of tillage, nutrient application and crop rotation on soil organic matter quality assessed by NMR spectroscopylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Shrestha, B. M.; Singh, B. R.; Forte, C.; Certini, G.; Varennes, Amarilis. Journal Soil Use and Management , Volume 31 (3) – Sep 1, 2015 

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp