Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Fullfoder ger högre avkastning än blandfoder

Foto: Carin Clason

Fullfoder ger högre avkastning än blandfoder

06 november 2015

Utfodring med fullfoder ger en högre ECM-avkastning än vid utfodring av blandfoder utan att det påverkar vommiljön, visar ett danskt försök. Det visade också att gräs- och majsensilage är bättre än lusernensilage på att fånga upp kraftfoderpartiklarna i vommen när kraftfoder utfodras separat i blandfoderstaten.

Vid separat tilldelning av kraftfoder finns risken att vommen utsätts för en snabb och stor pH-sänkning genom att kraftfodret får en högre omsättningshastighet i vommen. De små kraftfoderpartiklarna sjunker till botten av vommen som en gröt och riskerar att ge en lokal syrabelastning på vomväggen. I försöket vid Institutet för Husdjursvetenskap, Århus Universitet undersöktes om grovfodertypen i blandfodret (ensilage mixat med kraftfoder plus separat kraftfoder) hade betydelse för hur kraftfoderpartiklarna fördelades i vommen.

Högre foderintag med fullfoder

Torrsubstansintaget var högre för fullfoderstaten än för blandfoder, vilket medförde högre ECM-avkastning. Den högre avkastningen berodde på högre foderintag. Fodereffektiviteten var inte högre för fullfoder. Blandfoder med majs gav den högsta fodereffektiviteten (1,76 kg ECM/kg ts). Med en högre fodereffektivitet förbättras kväveutnyttjandet och klimatpåverkan minskas. Smältbarheten av den organiska substansen var lägst för blandfoder med lusern (63,8%) och högst för fullfoder (73,1).

Fyra foderstater

Fyra olika foderstater användes; tre av dem bestod av antingen lusern-, gräs- eller majsensilage i blandfoder med dels inmixat kraftfoder plus separat kraftfoder, samt en fullfoderblandning där alla tre ensilagetyperna ingick. Kraftfodret märktes med titaniumoxid (TiO) för att kunna följa fördelningen i vommen. Åtta vomfistulerade kor i mittlaktation användes i försöket.

Gräs och majs var bäst

Kraftfoderpartiklarna har tre vägar att välja på, de kan antingen passera ut direkt till övriga magar och tarm, hamna i mitten av vommen där de blandas med vomvätskan eller sjunka till botten.

Det visade sig att gräs- och majs fångade upp kraftfoderpartiklarna bättre än lusern, vilket ledde till att pH i mitten av vommen var lägre för gräs än för lusern, men det hade ingen betydelse för pH i botten av vommen. Resultatet tydde på att den förväntade belastningen av vomväggen i vommens nedre del inte hade så stor betydelse under detta försök, men författarna vill understryka att stärkelseinnehållet i kraftfodret låg på endast 18,3 procent per kilo torrsubstans.

Om pelleterat kraftfoder skall utfodras, tyder försöket på att gräsensilage säkrar en homogen fördelning av kraftfodret i vommen.

Källa: Hvordan fordeler separat tildelte kraftfoder-piller sig i vommen?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Adam Chr. Storm, Institut for Husdyrvidenskab, Aarhus Universitet Ny KvægForskning Nr. 4 13. årgang, september 2015

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp