Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Internationellt seminarium om vattendirektivet

Foto: Mårten Svensson

Internationellt seminarium om vattendirektivet

23 oktober 2015

En del länder fokuserar på kväve och andra på fosfor. Irland tänker öka sin mjölkproduktion med 50 procent och ända få renare vatten och Storbritannien planerar tillsyn med drönare. Stora skillnader mellan länder framkom på ett seminarium om jordbruksåtgärder i EU:s vattendirektiv.

Den 14 oktober hölls ett internationellt seminarium om EU:s vattendirektiv med LRF som värd. Syftet var att lära mer om och jämföra vilka konkreta åtgärder för att minska kväve- och fosforläckage som olika länder i EU tänker använda i vattendirektivets andra cykel. Tre personer från olika statliga myndigheter, en forskare och en utredare presenterade sina länders åtgärder och arbetssätt.

Naturgivna och politiska skillnader

Det framkom förstås likheter mellan länderna, det är trots allt samma direktiv som ska genomföras i alla medlemsstater. Men det framkom också skillnader och det är ur skillnaderna som det går att lära sig mest. En del skillnader beror på att naturen ser olika ut i olika länder. Exempelvis gör den stora mängden sjöar och vattendrag i Sverige och Finland att dessa länders arbete inriktar sig mest på fosfor. Danmark, Tyskland och flera andra länder har betydligt färre sjöar och vattendrag och därför handlar vattenvården i lantbruket till större del om att skydda grundvatten från nitratkväve. Men det finns också skillnader i genomförande som inte beror på naturen utan är politiska skillnader, exempelvis i val av styrmedel, alltså metoder för att få åtgärder gjorda. Nedan följer några axplock:

Irland

Landet har som ambition att öka mjölkproduktionen med 50 procent och nötköttsproduktionen med 20 procent redan till 2020. Hur det ska gå att kombinera med att vattnet inte bara behåller sin status utan blir renare är oklart. Som en del av det arbete som redan pågår har det gjorts stora investeringar i gödselbehållare sedan år 2006 där staten betalt två tredjedelar av kostnaden. Vattenåtgärder i landsbygdsprogrammet lyfts fram som en viktig sak och även att de lanserar beräkningar av gårdens växtnäringsbalans online, ett digitalt kartmaterial för bonden att spåra riskområden på gården, en app för att se om det är lämpligt att sprida stallgödsel och att sprida stallgödsel anpassat till gårdens markkarta.

Danmark

Den nya danska regeringen har rivit upp den tre år gamla lagen om skyddszoner och omprövar lagkravet i gödselräkenskaperna om att kvävegödsla under grödans ekonomiska optimum. Men man river inte bara upp gamla saker utan säger också att något annat som är mindre generellt och mer målstyrt kommer införas under 2016. Vad det är återstår att se. Genomförandet av vattendirektivet är mycket politiskt i Danmark och har kantats av bråk. Den första vattendirektivscykeln rapporterades fyra år efter EU:s tidtabell för arbetet.

Finland

Finland satsar 200-250 miljoner euro per år i landsbygdsprogramet på vattenåtgärder, alltså motsvarande 2 miljarder kronor. Det är i huvudsak som deras tidigare program som man nu uttrycker ska vara det huvudskaliga sättet att klara vattendirektivets mål. För att få del av stöden i LPB måste lantbrukare åta sig att följa olika villkor som maxgivor av kväve och fosfor till grödorna.

Tyskland

Tyskland består av 16 förbundsländer och den tyska presentationen var från Niedersachsen i norra Tyskland. Deras arbete är till stor del inriktat på att skydda grundvatten från nitrat som är ett stort problem. För de använder de frivilliga överenskommelser mellan vattenverk och lantbrukare. Utanför dessa dricksvattenskyddsområden gäller generella regler och snart ska ny lagstiftning om stallgödsel träda i kraft. Den består av många detaljer där bland annat krav på jordanalys och max överskott av kväve och fosfor i fältbalansen bestäms.

Storbritannien

En sak som utmärker Storbritannien är deras energiska arbete med att minska tramp av betande djur längs vattendrag. Annars finns en mix av frivilligt arbete i Landsbygdsprogrammet och branschinitiativ där livsmedelsmärkningen ”Red tractor” spelar en viss roll. En remissrunda pågår nu där regeringen önskar synpunkter på nya regler. Som exempelvis att gödselager och foderautomater inte ska få vara närmare vattendrag än 10 meter. Både dagens tillsyn och kommande regler ska riktas bättre mot ”poor performers” och vara mindre generella och vara av karaktären ”advice led regulations”. Och drönare som ett alternativ till fysiska tillsynsbesök på gården nämndes.


Källa: Se presentationerna på LRF:s hemsidalänk till annan webbplats

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp