Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Tullstorpsån

Foto: Anuschka Heeb

”Tvåstegsdiket får inte slingra sig fritt”

30 juni 2015

Spelar det någon roll för vattnet, fosforn, växterna och djuren om ett dike är rakt eller krokigt? I vilket fall så har det betydelse i den juridiska hanteringen. I en ny dom avslår Mark- och miljödomstolen i Växjö ett yrkande om att skånska Tullstorpsåns åfåra skulle medges att inom vissa gränser få slingra sig fritt. Det innebär att de behöver bestämma sig för var tvåstegsdiket ska vara rakt och var det ska vara krokigt. 

Hur kommer det sig att Mark- och miljödomstolen bryr sig om ett tvåstegsdike är rakt eller krokigt? Jo, tvåstegsdiken är precis som vanliga diken, anlagda våtmarker, fosfordammar, invallningar m.m. så kallade vattenanläggningar. De omfattas därför av den lagstiftning som reglerar allt arbete som utförs i vatten och handlar om vattenverksamhet.

När domstolen beslutar om tillstånd för en anläggning så betyder det också att den som äger vattenanläggningen har ansvaret för framtida underhåll. Diket kan vara rakt eller krokigt på olika sträckor, men det måste vara tydligt definierat.

Flera typer av vattenverksamheter

I fallet Tullstorpsån ger domstolen tillstånd för olika typer av vattenverksamheter på olika delsträckor: avplaning av slänter till flackare släntlutning, omgrävning av åfåra, rörledningar, tvåstegsdike, meandring, grus och sten, våtmark m.m.

Sökanden hade även yrkat att Tullstorpsåns åfåra inom vissa gränser skulle få slingra sig fritt, men detta avslår domstolen. Motiveringen till detta är att tillstånd söks för konkreta åtgärder som resulterar i en väldefinierad vattenanläggning som ska underhållas enligt MB kap. 11 § 17. Detta innebär att fårans form och läge ska bevaras genom underhållsåtgärder.

Vattenanläggningens ägare ansvarar för underhåll

Domstolen påpekar att sökande genom sitt yrkande vill uppnå begränsningar i underhållsskyldigheten av en anläggning. Detta är inte möjligt eftersom underhållsskyldigheten regleras direkt av lagen och inte av ett eventuellt tillstånd och definieras av den tillståndsgivna anläggningen och verksamheten.

Domstolen påpekar vidare att om det tillåts att åfåran i viss mån lämnas utan underhåll, så att den inom vissa gränser får utvecklas naturligt, är det inte säkert att följden överallt blir en ökad meandring. Tvärtom kan även anlagda meanderbågar komma att rätas ut. Anläggning av ett tvåstegsdike kan inte heller ses som ett försök att återställa ett naturligt tillstånd. Om en å lämnas åt sig själv under lång tid, är det sannolikt att den söker sig en ny väg med risk för påverkan på jordbruksintresset, infrastruktur och skador på bebyggelse.

- Lite förenklat kan detta sammanfattas med att den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den och för att det ska ske på rätt sätt så måste anläggningen vara tydligt definierad. Om vi vill ha en fri meandring måste vi titta närmare på hur ett sådant yrkande och villkor skulle kunna formuleras så att det håller även juridiskt, säger Tilla Larsson på Jordbruksverkets vattenenhet.

Framtida underhåll

Hittills har vi mycket lite erfarenhet av tvåstegsdiken i Sverige. Framtida underhåll av ett tvåstegsdike kan handla om att klippa och samla upp vegetation, men även att hantera sediment som fångas upp på terrasserna och i åfåran. Detta är ju själva idén med tvåstegsdiket: att minska erosion, minska vattenhastigheten i diket så att partiklar kan sjunka till botten, fånga fosfor genom att ta upp sediment, fånga kväve i växtlighet och genom bakterier på växtrötterna som omvandlar vattenburet kväve till ofarligt kvävgas som avgår till luften.

För att utföra underhåll så behöver du komma åt diket, vilket kan vara svårt om det finns träd och buskar som etablerar sig på slänterna. Död ved och stenar i dikesfåran kan vara en tillgång för den biologiska mångfalden, men de kan också bidra till att vattenfåran börjar röra på sig och gräva sig in i terrasser och kanter. Förutom att det påverkar omgivande mark kan det innebära avsteg från befintligt tillstånd. Det blir svårt med generella rekommendationer för utformning och för ett miljöanpassat underhåll, utan det behöver oftast anpassas till de lokala förutsättningarna.


Text: Anuschka Heeb

För mer information: Dom 2015-05-22 Mark- och miljödomstolen Växjö, Mål nr M 5189-13, M 363-14 och M 365-14


Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp