Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Mödosam strävan mot årliga växtnäringsbalanser

Foto: Janne Andersson

Mödosam strävan mot årliga växtnäringsbalanser

17 juni 2015

Senast år 2018 ska alla länder runt Östersjön ha infört någon form av årlig gödslingsredovisning enligt ett avtal från 2013. Det innebär i praktiken årliga gödslingsplaner och växtnäringsbalanser. Nu pågår diskussioner länderna emellan om hur det ska gå till i verkligheten.

År 2013 samlades företrädare för alla länder runt Östersjön för att underteckna den så kallade Baltic Sea Action Plan. Där regleras hur mycket varje land ska minska sina utsläpp av fosfor och kväve till Östersjön. Men i en annan del av avtalet framgår att länderna senast 2018 ska införa ”annual nutrient accounting at farm level”. Direkt översatt blir det ungefär ”årlig näringsredovisning på gårdsnivå”.

Nu är det år 2015 och alltså ungefär halvvägs tills det ska vara infört. Därför pågår nu ett arbete för att senare kunna leva upp till denna del av avtalet. Under april och maj har det varit två möten i Tyskland där länderna diskuterat hur det ska gå till.

Hur ska länderna leva upp till avtalet?

Det går att vända och vrida på ”nutrient accounting” och det finns redan många olika slags gödslingsräkenskaper i länderna runt Östersjön. Ett par länder har sådant som lagkrav (Danmark och Tyskland) medan andra har det på frivillig basis (t.ex. Greppa Näringen) eller inget alls.

Att något helt nytt beräkningsförfarande skulle uppfinnas till 2018 är inte sannolikt. Utan det enklaste är att bygga på de två olika slags räkenskaper som redan finns; gödslingsplan på gårdsnivå och gårdsvisa växtnäringsbalanser. Båda bygger på att någon form av beräkning görs av flöden av näringsämnen på gården. Vissa länder använder båda modellerna och vissa bara det ena systemet och bara för stora gårdar eller bara för den del av landet som är utpekat som nitratkänsligt. Det är med andra ord krångligt att harmonisera det mellan länderna och för fortsättningen uppmanas Östersjöländerna att:

  • Dela med sig av goda exempel.
  • Starta kampanjer för att få lantbrukarna att se fördelarna med att bokföra växtnäringsflöden.
  • Utveckla teknik för snabbanalyser vid spridning av stallgödsel i fält.
  • Försäkra sig om att det finns tillräckliga rådgivningsresurser.
  • Börja bygga nationella databaser med data från gödslingsplaner och växtnäringsbalanser.

Schablonvärden för stallgödsel

En annan svårighet är att länderna ska modernisera sina system för att bestämma hur mycket kväve och fosfor som djurens gödsel innehåller. Danmark har omfattande tabellverk som uppdateras årligen över vad gödseln innehåller. Andra länder har gamla schabloner eller få studier överhuvudtaget. Att känna till näringsinnehållet i stallgödseln är förstås mycket viktigt och därför kommer denna del av projektet ha hög prioritet.

Ytterligare en utmaning är huruvida det som till slut bestäms ska ingå i respektive lands lagstiftning. Om det ska bli lagkrav på årliga gödslingsplaner och årliga växtnäringsbalanser i alla länder runt Östersjön medför det omfattande administration och ställer det stora krav på tillsynsvägledning och på kunskap hos kommunerna i de olika länderna. 


Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp