Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Beskrivande bildtext

Foto: Mårten Svensson

Mullhalten ökar i svensk åkermark

09 juni 2015

Under de två senaste decennierna har svensk åkermark fungerat som kolsänka skriver fem SLU forskare i en ny rapport. De bevisar att mullhalten ökat, till skillnad från i flera grannländer, och att det beror på ökad vallodling. Främst för odling av hö till det ökande antalet hästar.

FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO har utnämnt 2015 till ”Year of soilslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster”. Syftet med temaåret är bland annat att uppmärksamma att friska jordar är grunden för hälsosamma livsmedel och att så mycket som en fjärdedel av planetens biologiska mångfald finns i jorden. Under detta temaår presenterar forskare på SLU bevis för att mullhalten i svensk åkermark ökat de två senaste decennierna.

Så mår svenska jordar

I mitten av 1990-talet startade ett jordprovtagningsprogram i syfte att följa viktiga miljö- och bördighetsparametrar. I den första provtagningsrundan utnyttjades prover som togs mellan 1988 och 1997. Den andra rundan pågick mellan 2001 och 2007 och den tredje startade 2010 och pågår fortfarande.

I den första rundan togs prov på 3 146 platser och i den andra på 2 046 platser. Det betyder i storleksordningen ett prov per 1 000 hektar jordbruksmark. På en del av platserna togs också alvprov och kärnprov på höstvete, korn och havre. Proverna analyseras på pH, totalkol, kväve, fosfor, baskatjoner och några spårelement.

Mullhalten ökar

Det viktigaste resultatet är att mullhalten ökat i svensk matjord. I 18 av 21 län ökar kolhalten i marken. Ökningen är från 2,48 till 2,67 procent vilket motsvarar en ökning med 7,7 procent.

Forskarna tycker att ökningen är något anmärkningsvärd och nämner studier som visar att mullhalten sjunker i länder som Finland, Norge, Belgien, England och Wales. Att halten kol ökat i jorden betyder alltså att kolinlagring pågått och de skriver att under de två senaste decennierna har åkermarken därför fungerat som en kolfälla.

Den tydliga förklaringen är att vallodlingen ökat under perioden. Gödsling med stallgödsel är en annan viktig mullhaltspåverkare men eftersom alltmer kött importeras har de svenska djuren blivit färre och gödslingen med stallgödsel minskat under perioden.

Mycket tack vare hästarna

Forskarna ser ett samband mellan det ökade antalet hästar och ökad vallodling. Vallodlingen har ökat i nästan exakt samma omfattning som hästarna blivit fler. En häst behöver drygt ett hektar vall och vallarealen har ökat med 288 000 hektar under perioden och antalet hästar med 205 000.

Forskarna menar att det ökade välståndet i landet egentligen är det som ökat mullhalten. Fler människor har råd att ha en häst och det påverkar vad marken används till. De tar Stockholms län som exempel som det län där både antalet hästar och antalet hektar vall ökat mest.

Att vallodlingen ökat betyder att kväveutlakningen har minskat eftersom vall ersatt andra grödor som normalt läcker mer kväve. Det bör också betyda att fosforläckaget minskar med yterosion jämfört med om en ettårig gröda odlats där marken är bar under vintern även om det kommit rapporter om utfrysning av löst fosfor från vall under tö- och fryscykler på vintern.  


Källa: C. Poeplau, M. A. Bolinder, J. Eriksson, M. Lundblad, and T. Kätterer. 2015. Positive trends in organic carbon storage in Swedish agricultural soils due to unexpected socio-economic drivers.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Biogeosciences 12, 3241–3251 ss.

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp