Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Våtmark

Foto: Erik Karlsson

Involvera lantbrukarna i vattenförvaltningen

26 maj 2015

Det är viktigt att involvera lantbrukarna i vattenförvaltningen för att få åtgärder gjorda skriver Frida Franzén i sin avhandling. Att företrädare för olika sektorer som påverkar vattnet möts skapar med tiden tillit och erfarenhetsutbyte och minskar mytbildning som kan hindra att åtgärder för rent vatten görs.

”Från ord till handling – lärdomar av aktivt deltagande i vattenvården” heter en avhandling som nyligen presenterades av forskaren Frida Franzén. Hon har forskat på Södertörns högskola och på KTH om möjligheter och hinder för lantbrukare att delta aktivt i arbetet med vattenvård.

Att lantbrukare och människor överhuvudtaget involveras i planering och genomförande av åtgärdsprogram är något som understryks i EU:s ramdirektiv för vatten. Det finns exempel på projekt där det både lyckats och misslyckats att skapa delaktighet och engagemang och frågan är vilka som är de viktigaste sakerna att tänka på. Det är nödvändig kunskap för att öka delaktigheten för rent vatten som ofta förväxlas med förankring som är något annat.

I de olika studierna som ingår i avhandlingen har Frida Franzén intervjuat lantbrukare, sänt ut enkäter, deltagit på möten och läst mötesprotokoll. Allt har gjorts i de fyra avrinningsområdena: Kävlingeån, Rönne å, Himmerfjärden och Åkerströmmen. De båda första finns i Skåne och de andra söder och norr om Stockholm.

Rigga rätt!

Kring Kävlingeån har det pågått ett aktivt vattenvårdsarbete under många år med fokus på att anlägga våtmarker. Målet om hur mycket våtmarker som skulle anläggas har nåtts och viktiga förklaringar till framgången är samarbetet mellan kommuner, konsulter och lantbrukare. Att kommunerna skjutit till pengar för anläggning har också varit viktigt. Det måste även finnas tid och pengar avsatta till ett tydligt ledarskap för att kunna driva processen framåt. Lantbrukares kunskap om lokala förhållanden är också nödvändig för att projektet ska lyckas.

Anlägga våtmark – någon?

Frida Franzén skickade ut en enkät till alla lantbruksfastigheter längs ett kustavsnitt. Svaret blev att 30 procent av de svarande kunde tänka sig att anlägga en våtmark. Fyra faktorer kunde urskiljas i hur de svarade och det var kön, ålder, om det var en ägare eller arrendator och om den svarande har kunskap om vattendirektivet. Det visade sig att män var mer benägna än kvinnor att anlägga våtmark och likaså var yngre mer intresserade än äldre. Föga förvånande var arrendatorer mindre intresserade. Och de som kände till vattendirektivet var mer nyfikna på att skapa en våtmark.

Vad gör andra?

Från en av studierna vid Åkerströmmen och Himmerfjärden framkom att lantbrukarna vill ha information om hur andra sektorer påverkar vattnet och vad de gör för att minska sin påverkan. Det gällde särskilt kommunens roll. Där framkom det också att fosforfällor var något som lantbrukarna prioriterade som åtgärd för att kunna återföra uppfångad fosfor till åkermarken. Ytterligare en viktig sak var bristen på kunskap om åtgärders effekt och att det saknas ett lokalt forum där det kan pågå en dialog om vattenvård. En sådan dialog behöver pågå under tillräcklig tid för att tillit ska byggas och erfarenheter mellan sektorer utbytas skriver Frida Franzén. 


Källa: Franzén, F. 2015.  From words to action - Lessons from active stakeholder participation in water management. Doktorsavhandling. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan . Läs hela avhandlingen...länk till annan webbplats

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp