Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

fånggröda

Växande fånggröda i stubben av en skördad huvudgröda. En längre period med växtlighet och fotosyntes ökar inlagringen av atmosfäriskt kol i det växtmaterial som sedan blandas ned i jorden. Foto: Åsa Myrbeck

Fånggrödor binder in kol i jordbruksmark

08 maj 2015

Fånggrödor bidrar till att lagra in mer kol i jordbruksmark, bekräftar en ny studie från institutionen för ekologi samt institutionen för mark och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I Sverige används fånggrödor för att minska utlakningen av kväve från åkermark. De har även andra positiva effekter som ökad biologisk mångfald, minskad erosion och förbättrad markstruktur.

Tidigare studier av hur fånggrödor påverkar inlagringen av organiskt kol i marken har varit motstridiga och det har rapporterats om både ökningar och minskningar. I en ny studie från SLU visar nu forskare att fånggrödor ökar mullhalten i jorden och lagrar in mer kol i marken.

Kompenserar för växthusgasutsläpp

Enligt forskarna bakom den nya studien kompenserar fånggrödorna för ”en inte försumbar del av Sveriges utsläpp av växthusgaser”. Enligt studien lagras ungefär en tredjedel av det kol som fånggrödan tar upp som stabilt humus i marken, vilket innebär att kolet inte återgår till atmosfären på mycket lång tid. Så mycket som ett ton kol per hektar kan bindas efter tre års odling av fånggrödor.

För att balansera koldioxidutsläppen för varje svensk skulle det dock krävas 12 hektars odling av fånggrödor, vilket totalt skulle innebära hela 115 miljoner hektar jordbruksmark jämfört med de dryga 3 miljoner hektar som finns tillgängliga i landet.

Gräs är bra ur klimatsynpunkt

En vanlig fånggröda i Sverige är rajgräs som sås in i huvudgrödan på våren. Rajgräset växer vidare under hösten sedan huvudgrödan skördats. Ett viktigt argument som forskarna lyfter fram för att använda gräs som fånggröda är att gräsen har en relativt stor mängd biomassa under jord, vilket bidrar mer till kollagret i marken än biomassa ovan jord.

Fältförsök i USA och Sverige

I studien undersökte forskarna vilken effekt engelskt rajgräs (Lolium perenne L.) har på lagren av organiskt kol i marken i tre långtidsförsök i Mellby och Lanna som pågått mellan 16 och 24 år som jämfördes med data från ett långtidsförsök i Sultan, Washington, USA som pågått i 6 år. Eftersom tillväxten i Sverige begränsades av den korta växtsäsongen såddes rajgräset in i huvudgrödan i det svenska försöket, medan rajgräset i Sultan såddes efter skörd av huvudgrödan. Bindningshastigheten var i medeltal 0,32 ± 0,28 Mg kol per hektar och år.

Skörden påverkades i stort sett inte

Skörden av huvudgrödan påverkades i stort sett inte av konkurrens med det insådda rajgräset. Andra studier har visat en negativ effekt på skörden av huvudgrödan vid odling av engelskt rajgräs som ofta är mindre än tre procent, medan den negativa effekten på skörden av italienskt rajgräs (Lolium multiflorum) ofta är större och kan uppgå till 5-20 procent.

Resultaten av studien publicerades i aprilnumret av den vetenskapliga tidskriften Geoderma Regional. 


Källa: Christopher Poeplau, Helena Aronsson, Åsa Myrbeck och Thomas Kätterer (2015) Effect of perennial ryegrass cover crop on soil organic carbon stocks in southern Swedenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Geoderma Regional 4, 2015, 126-133 ss.

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp