Injicering av flytgödsel påverkade inte utlakningen

Kan spridningsteknik som minskar avgången av ammoniak istället öka utlakningen? Den frågan ställde sig tyska forskare som spred flytgödsel till vall med olika metoder. Men metoden påverkade inte utlakningen utan uteblivna gasförluster ökade istället skörden.

En grupp tyska forskare har funderat över om det finns risk för att utlakningen av kväve ökar om åtgärder görs för att minska ammoniakavgången vid spridning av flytgödsel. Om det är varmt och blåsigt vid bredspridning kan mycket kväve förloras som ammoniak. Om gödseln exempelvis injekteras istället blir det betydligt mer kväve som tillförs jorden. Om grödans kvävebehov från början är mer eller mindre tillgodosett skulle det extra kvävet kunna innebära en överoptimal giva med ökad utlakning som följd? Å andra sidan sprids den mesta flytgödseln till vall där risken för ökad utlakning är ganska låg jämfört med andra grödor.

Lätt jord i nordvästra Tyskland

Försöket gjordes på en sandjord i nordvästra Tyskland. Under fyra år spreds flytgödsel från en gård med mjölkkor till en vall med blandning av gräs men utan klöver. Gödseln bredspriddes, spreds med släpslangar eller injicerades i jorden. En försöksruta tillfördes bara mineralgödsel.

Fyra kvävegivor provades mätt som totalkväve: 0, 160, 240 och 320 kg kväve per hektar. Både där bara mineralgödsel tillfördes och där flytgödsel spreds var givorna 80 kg kväve åt gången efter var och en av de fyra vallskördarna. Den ogödslade rutan och den med mineralgödsel tillfördes fosfor och kalium med mineralgödsel. Skördens storlek mättes och hur mycket kväve som fördes bort med den och kväveutlakningen mättes med så kallade sugkoppar.

Ingen ökad utlakning

Det korta svaret från undersökningen var att utlakningen inte påverkades av hur flytgödseln spreds. I försöket mättes inte ammoniakavgång vid spridningstillfällena. Det kan ändå antas vara ganska stor skillnad i ammoniakavgång mellan bredspridning och injicering.

Flytgödsel spreds under 16 gånger de fyra åren och det har sannolikt varit både låg och hög ammoniakavgång under de olika väder som förekommit vid spridningen. Alltså att marken tillfördes mer kväve med injicering. Vid givan 320 kg kväve med mineralgödsel var kväveskörden 324 kg kväve. När samma giva bredspriddes var skörden 204 kg kväve och när flytgödseln injicerades skördades 253 kg kväve.

Kväveskörden blev alltså nära 50 kg större vid injicering än vid bredspridning beroende på att kväve tillfördes marken som istället kunde ha avgått i gasform. Forskarna spekulerar i att kväveskörden kunde ha blivit ännu högre vid injicering men tror att så många injiceringar som fyra per säsong kan ha skadat grödan.

Liten utlakning

Utlakningen var generellt låg och varierade från 5 till 16 kg kväve per hektar och år från försöksrutan där inget kväve tillfördes till där 320 kg tillfördes. Ett resultat som kan verka lite förvånande men som har visats i andra undersökningar är att utlakningen var lägre där 160 kg kväve tillfördes med mineralgödsel eller flytgödseln än där inget kväve tillfördes. Forskarna förklarar det med att vallen blev tätare och mer produktiv och alltså kunde utnyttja markens kväve bättre. Vid givan över 240 kg ökade utlakningen.  

Källa: Kayser, M. et. al. (2015) Nitrate leaching is not controlled by the slurry application technique in productive grassland on organic–sandy soil. Agronomy for Sustainable Development, Volume 35 (1) – Jan 1, 2015