Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Fältkrassing, fånggröda

Renbestånd av fältkrassing 13 september 2013 ett år före skörd. Foto: Barbro Ulen

Fältkrassing som fånggröda

06 mars 2015

Den vilda växten kung Salomos ljusstake eller fältkrassing kan fungera som fånggröda för kväve på lerjord, det visar försök från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utmaningen är dock den långsamma tillväxten som bjuder in ogräsen.

Fältkrassing (Lipidium campestre L.) är en vildväxande oljeväxt som forskare hoppas kunna förvandla till en ny jordbruksgröda. Eftersom den är tvåårig kan den också verka som en fånggröda. I odlingsförsök har den såtts på våren tillsammans med till exempel korn eller havre. Efter skörden av huvudgrödan övervintrar fältkrassingen och fungerar som fånggröda för kväve. Den skördas sommaren därpå och fröna från fältkrassingen kan användas för att utvinna olja.

I försöksodlingarna i södra Sverige har fältkrassingen gett en oljeskörd likvärdig med vårrybs. Eftersom den är vinterhärdig kan den också odlas i mellersta och norra Sverige.

Fältförsök med dränerade rutor

Mellan år 2012 och 2014 gjordes fältförsök med fältkrassing på styv lerjord vid Bornsjön tre mil söder om Stockholm. Forskarna tittade bland annat på läckaget av växtnäring från åtta försöksrutor med fältkrassing som i sin tur jämfördes med 16 rutor utan något växttäcke. Åtta av rutorna var plöjda på vanligt sätt och åtta hade bara bearbetats grunt med en kultivator varje höst sedan sju år tillbaka.

Försöken visade att fältkrassing som fånggröda minskade kväveläckaget med cirka tio kilo kväve per hektar och år jämfört med läckaget från de konventionellt plöjda rutorna.  Läckaget var av samma storleksordning som från rutor som bara regelbundet hade bearbetats grunt med kultivator.

När det gällde fosfor gick det inte att se någon effekt på läckaget eftersom det var en väldigt stor rumslig variation på utlakningen som till exempel kan bero på makroporsystemen i marken. För att kunna utläsa om fosforutlakningen påverkas eller inte och om växten kan ge någon förbättrad struktureffekt behövs antagligen många års observationer under olika årsmåner.

Långsam tillväxt bjuder in ogräsen

En utmaning med fältkrassing är att den växer långsamt. Det gör att ogräsen hinner etablera sig i grödan. Försöket som ingår i det MISTRA-finansierade forskningsprogrammet vid SLU MISTRA-Biotech visade att det blev ett högre ogrästryck i de försöksrutor med fältkrassing som bara bearbetats grunt med kultivator än i de försöksrutor som plöjts. 

Text: Barbro Ulen

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp