Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

vall

Foto: Mårten Svensson

Biogasvall är positivt för klimatet

13 januari 2015

Mindre klimatpåverkan, men mer övergödning och försurning per ton spannmål. Det händer om vall för biogas införs i en växtföljd där det annars bara skulle vara stråsäd, visar en ny studie. 

En grupp svenska forskare har genomfört en Livscykelanalys (LCA) där de jämfört miljö- och klimatpåverkan av en växtföljd med stråsäd med en växtföljd med stråsäd och vall för biogasproduktion. Beräkningarna visade att övergödningen per ton spannmål var större från växtföljden med vall, men att klimatnyttan var större.

Energi och klimatnytta

För att producera ett ton spannmål i växtföljden med bara spannmål gick det åt 1 480 MJ. I växtföljden med vall producerades istället mer energi än vad det gick åt, 2 900 MJ. Det förklaras med att diesel kunde ersättas av biogas. Dessutom kunde en del av kvävet i mineralgödseln ersättas av kväve från rötresten.

Växtföljden med biogasvall minskade också bidraget till växthusgaseffekten, medan växtföljden med bara spannmål bidrog till den. En viktig förklaring till klimatnyttan i det tidigare systemet är den ökade kolinlagringen. Den uppgick till 192 kilo kol per hektar och år jämfört med 24 kilo.

Mer övergödning och försurning

Varför övergödning och försurning var större i växtföljden med biogasvall förklarades bland annat med att det gick åt mer mark för att få fram samma mängd spannmål i växtföljden med vall. Att få fram ett ton spannmål krävde 0,2 hektar respektive 0,31 hektar i de båda odlingssystemen. Visserligen steg höstveteskörden med vall som förfrukt jämfört med stråsäd. Men spannmål odlades på 60 procent av arealen i vall-stråsädsystemet jämfört med 100 procent.

Den större övergödningen berodde också på ammoniakavgång vid spridning av rötrester från biogastillverkningen. Även bidraget till försurning var större från växtföljden med biogasvall, också det beroende på ammoniakavgång.

Två växtföljder jämfördes

Växtföljden med bara stråsäd var vårkorn följt av två år med höstvete. Växtföljden med vall var vårkorn med insådd och två år vall följt av två år höstvete. Vallen var en blandvall med rödklöver som skördades två gånger per år och bröts tidigt före sådd av höstvete.

Försiktig med biogasvallen

I en avslutande diskussion i rapporten betonar forskarna hur viktigt det är att vara omsorgsfull i hanteringen av kväve i stråsäd-vall-systemet. Totalt sett snurrar mer kväve där och spridning av rötresten och tidiga vallbrott är två kritiska tidpunkter. 


Källa: Tidåker, P. et.al. (2014) Rotational grass/clover for biogas integrated with grain production – A life cycle perspective. Journal Agricultural Systems, volume 129, s. 133-141. Läs hela rapporten här…länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp