Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Närodlat proteinfoder kan öka avskogningen i världen

Trots indikationer på att närproducerat proteinfoder kan ge en ökad avskogning ur ett globalt perspektiv, är det inte fel att satsa på närproducerat proteinfoder, menar forskarna bakom studien. Foto: shutterstock

Närodlat proteinfoder kan öka utsläppen av växthusgaser

21 november 2014

Mer närproducerat proteinfoder i Europa kan ge ökad avskogning i Ryssland och Sydamerika, vilket i sin tur ökar de globala utsläppen av växthusgaser. Det är några kontroversiella slutsatser från nya studier vid Chalmers tekniska högskola.

Lantbrukarnas Riksförbund har de senaste åren satsat på kampanjer kring närproducerat proteinfoder, bland annat genom projektet Klimatsmart proteinförsörjning som pågick 2011-2013. De nya resultaten väcker frågor kring huruvida närproducerat proteinfoder är en felsatsning.

– Nej, jag tycker fortfarande att det är rätt. Vi ska ha mer närodlat proteinfoder, säger Christel Cederberg, biträdande professor vid Energi och miljö, Chalmers tekniska högskola, som är en av forskarna bakom studien. Vi ska också komma ihåg att vi bara tittat på klimateffekterna och inte på andra miljöeffekter som användning av pesticider. 

– Den viktigaste slutsatsen är att vi måste vara markeffektiva när vi producerar proteinfoder. Det är också viktigt att vi satsar på vår växtodling för att hålla oss framme inom växtförädlingen så att våra proteinfodergrödor hänger med i sojans avkastningsutveckling.

Direkta och indirekta utsäpp

I en studie kunde forskarna se att de direkta utsläppen av växthusgaser från mjölk- och grisproduktion minskar med mellan 5 och 10 procent om importerad soja ersätts med närodlade ärtor och raps.

I en annan ännu opublicerad studie undersöktes de indirekta effekterna om hela EU:s animalieproduktion skulle ställas om till inhemskt proteinfoder. Eftersom soja avkastar mer protein per areal åkermark, krävs mer mark om man övergår till raps- och solrosmjöl. Detta skulle orsaka en ökad avskogning globalt, vilket i sin tur skulle medföra att de globala utsläppen av växthusgaser ökar med mellan 3 och 11 procent.

Har ni tagit hänsyn till att stora odlingsarealer ligger för fäfot i Europa idag?

– Modellen som vi använt är en ekonomisk jämviktsmodell av den globala jordbrukssektorn med en detaljerad beskrivning av olika markers produktionsförhållanden. Trädad mark har ingått om den beräknas var lönsam att producera på enligt modellen.

Svenska bioenergiföreningen har reagerat på resultaten och skriver i sin blogg att det här är ”tramsforskning”. De menar att man med den här typen av globala modeller kan bevisa nästan vad som helst.

– Svenska bioenergiföreningen är kritisk till så kallade ILUC-faktorer (Indirect Land Use Change) på biodrivmedel som beskriver vilka indirekta växthusgasutsläpp man kan få när biodrivmedel börjar produceras i större skala på åkermark.

Modellen som forskarna använt i studien, Globiom från IIASA i Wien, används bland annat för att beräkna ILUC-faktorer. Kritiken från Svenska Bioenergiföreningen är att beräknade ILUC-faktorer för biodrivmedel varierar mycket beroende på antaganden och osäkerheter. Därför anser de att det inte går att dra generella slutsatser från modellberäkningar.

– Jag håller med om att osäkerheterna är stora. Inga modeller kan spegla de komplicerade förhållandena inom global jordbrukshandel och markanvändning. Men de kan hjälpa oss att förstå dem bättre och ge oss en indikation på möjliga utvecklingar.  


Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp