Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

fosfor- och kväveläckage

En grov jämförelse av vattenkvalitetstrender i de 10 norska jordbruksbäckarna med motsvarande 21 i det svenska mätprogrammet visar att det är fler bäckar i Sverige där det finns minskande halter. Foto: Janne Linder

Norges kväve- och fosforläckage har inte minskat

07 oktober 2014

Vattnet i det norska jordbrukslandskapet har inte blivit särskilt mycket renare under de senaste 20 åren, trots gjorda insatser. Det har bland annat genomförts ändringar i jordbearbetning på hösten för att minska erosionen men nyttan av det syns ännu inte i vattnet, visar en ny rapport.  

I tio bäckar i det norska jordbrukslandskapet tas regelbundet prover på kväve, fosfor och i vissa områden även på växtskyddsmedel. Samtidigt intervjuas lantbrukarna om odlingen. Meningen är mätningarna ska visa hur det norska lantbruket påverkar vattenmiljön. Nu har de mätningarna pågått i 20 år och Bioforsk som ansvarar för programmet har gjort en utvärdering av hela mätperioden.

Högt fosfor- och kväveläckage

Som genomsnitt för de tio områdena och de 20 åren var det totala fosforläckaget från jordbruksmarken för enskilda områden mellan 0,4 och 7 kg fosfor per hektar och år. I Sverige brukar medelläckaget av fosfor anges till cirka 0,5 kg per hektar och år.

Det genomsnittliga kväveläckaget från all mark i de tio norska avrinningsområdena under 20 år varierade mellan som lägst 10 och som högst 70 kg kväve per hektar för de olika områdena. Inte riktigt all mark är jordbruksmark. I motsvarande svenska områden varierar det mellan 3-34 kg kväve per hektar. Om kväveutlakningen i de norska områdena istället räknas om per hektar jordbruksmark blir det i genomsnitt 50 kg kväveutlakning per hektar. I Sverige brukar medelutlakningen sägas vara 20 kg kväve per hektar.

Det är viktigt att påpeka att det är både naturgivna skillnader som jordart och nederbörd som orsakar skillnaden mellan länderna och inte bara odlingen. Dessutom kan det finnas skillnader i mätmetoder.

Vattnet har inte blivit renare

Enligt rapporten verkar vattnet inte ha blivit renare under de 20 åren som mätningarna pågått. Det finns inga säkerställda nedåtgående sammanlagda trender för varken kväve eller fosfor. Å andra sidan har inga större förändringar av växtodlingen skett, som skulle kunna ha minskat läckaget av kväve och fosfor. I ett av avrinningsområde har det skett en tydlig minskning av kväveöverskottet och där har också koncentrationen gått ned.

En grov jämförelse av vattenkvalitetstrender i de 10 norska jordbruksbäckarna med motsvarande 21 i det svenska mätprogrammet visar att det är fler bäckar i Sverige där det finns minskande halter. Om det beror på olika förändringar i länderna i själva produktionen med växtodling och djur eller om det beror på skillnader i hur mycket miljöåtgärder som är gjorda är svårt att veta.

För vattenmiljön är det oftast viktigare vad som odlas än hur det odlas. Om vattnet i ett jordbruksområde blivit renare på grund av ändring i själva produktionen brukar det betyda att det skett en minskning av antalet djur och/eller av öppen växtodling till förmån för mer gräs.


Källa: "Jordbruk i endring medfører nye utfordringer for miljøet." Läs mer om rapporten på BioForsks webbplatslänk till annan webbplats.

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp