Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

fosforgödsling till potatis

I en av delstudierna provades att bladgödsla med fosfor.Försöken visade att markens fukthalt blev helt avgörande om potatisen kunde tillgodogöra sig gödslingen eller inte. Foto: Sofie Logardt

Ingen fosforeffekt på många svenska potatisfält

23 september 2014

Potatis är en fosforkrävande gröda, men många svenska potatisfält har genom åren gödslats med fosfor i den utsträckningen att ytterligare fosforgödsling inte ger någon effekt på skörden. Det är en av slutsatserna i en ny doktorsavhandling från SLU.

På samma sätt som potatis väger tungt ur växtskydds- och miljösynpunkt gör den också det ur ett kväve- och fosforperspektiv. Joakim Ekelöf har presenterat sin doktorsavhandling på SLU i Alnarp där han undersöker hur användningen av fosfor kan bli mer effektiv till nytta för odlaren och miljön. Ett flertal olika studier ingår i avhandlingen.

Fosfor så det räcker

I en av studierna från doktorsavhandling lades 120 stycken 50 kvadratmeter stora fosfor-nollrutor ut från Skåne i söder till Umeå i norr. Ingen fosfor tillfördes nollrutorna och skörden jämfördes med rutor i samma fält som odlades på vanligt sätt.

Det visade sig att skörden inte blev lägre där ingen fosfor tillfördes. En förklaring kan vara att många jordar har, genom tidigare gödsling, förmåga att tillgodose potatisens behov av fosfor.

Försöket visade också att det fanns stor skillnad mellan olika potatissorters förmåga att tillgodogöra sig fosforn i marken.

Delad giva eller bladgödsling?

I en av delstudierna provades att bladgödsla med fosfor. Fosfor kan tas upp snabbare genom bladen och skulle kunna minska behovet av gödsling. Försöken visade att markens fukthalt blev helt avgörande. Om grödan var endast något torkstressad försvann effekten av att tillföra fosfor via bladen.

Att tillföra vanlig granulerad fosfor som delad giva provades också. Det provades på en jord med hög och en med låg kapacitet att binda fosfor. Den senare jorden visade ett bättre utnyttjande av fosforgödslingen. Dock skedde det ingen skördeökning på någon av jordarna eller i någon av de olika behandlingarna, så totalt sett ökade inte fosforutnyttjandet med delad giva.

Alvluckring var bra

Genom att det sker täta överfarter på ett potatisfält vid upptagning och det faktum att upptagning ibland sker sent på hösten när marken är våt ökar risken för markpackning. Å andra sidan är det mest lätta jordar som potatis odlas på. I ett av försöken i avhandlingen luckrades alven upp till 55 centimeters djup efter sättning av stärkelsepotatis men före uppkomst.

Resultatet var att alvluckringen ökade skörden av stärkelse med cirka sju procent eller ett ton per hektar. I jämförelse med studier från andra länder blev detta en större skördeökning. Fosforupptaget i potatisen ökade från 30,6 till 32,8 kilo fosfor per hektar. Rådet är att bara alvlucka där sandhalten i alven är hög, motsvarande 70-90 procent.



Källa: Ekelöf, J. (2014) Phosphorus application strategies in potato – Constraints and potential improvements. Doktorsavhandling. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet. Läs hela avhandlingen här…länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp