Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

sockerbeta

Foto: Växtskyddscentralen Alnarp

Nya försök med slamspridning till sockerbeta

16 september 2014

I ett nytt projekt för att analysera risker med potentiella miljögifter från slam som gödselmedel återfanns inga av de 36 utvalda miljögifter i jordproverna från försöket. Två ämnen fanns dock i växtprover från sockerbetor som gödslats med slamgiva motsvarande tre gånger rekommenderad mängd. Det innebär att man skulle behöva äta 34 kilo sockerbeta per dag för att få i sig dessa ämnen i en dos större än ett föreslaget gränsvärde. Ursprunget för dessa ämnen är dock osäkert.

I ett samarbetsprojekt mellan Lunds tekniska högskola (LTH), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Danmarks tekniska universitet (DTU) studerades risker från miljögifter i samband med spridning av rötat avloppsslam från kommunala reningsverk som gödselmedel till sockerbeta. I projektet gjordes först en omfattande sammanställning av ämnen som utgör potentiella risker, det vill säga ämnen som kan finnas i avloppsslam och som kan tänkas förorena jord eller plantor. Sammanställningen visade att cirka 640 olika ämnen finns eller kan finnas i slam.

Det handlar om många olika slags ämnen som kan delas in i olika grupper. Den största gruppen är läkemedel och antibiotika med 112 ämnen. Därefter kommer PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) med 84 ämnen. Pesticider ingick med 55 ämnen och hormoner med 27 ämnen. PAH bildas vid ofullständig förbränning i motorer och vid uppvärmning av byggnader. Efter ett urval från denna långa lista med ämnen valdes 36 ämnen, tillhörande fem olika grupper, ut. Projektet stöddes av Svensk Vatten Utveckling och Ragnar Sellbergs stiftelse.

Sockerbeta som testgröda

För att kunna få prover på jord och grödor, inleddes ett samarbete med det långliggande försök med slamgödsling som drivits sedan 1981 av HS Malmöhus, SYSAV, LRF och ett antal sydskånska kommuner. I det försöket har grödor gödslat med olika givor av slam på de båda långliggande försökplatserna Petersborg och Igelösa nära Lund och Malmö. I de 6 x 20 meter stora rutorna spreds slam i givan 4 ton ts per hektar och i givan 12 ton ts per hektar. 12 ton ts per hektar är tre gånger högre än normalt tillåten femårsgiva av slam. Som jämförelse fanns ett led med bara mineralkvävegiva. Dessutom gjordes kombinationer med slam och halv respektive hel mineralkvävegiva. För att analysera miljögifter i det aktuella projektet togs prover på jord, sockerbetor samt sockerbetsblast från de olika försöksrutorna på Petersborg, två år efter den senaste genomförda slamgödslingen.

Osäkert ursprung av riskämnen

Analysen av jordproverna visade att ingen av de ämnen som ingick i studien gick att hitta i halter över detektionsgränsen för de aktuella ämnena. Motsvarande analys av sockerbeta visade att i försöksledet med 12 tons givan av slam hittades två ämnen av så kallade nonylfenoler över detektionsgränsen. Detta försöksled fick också en normal giva mineralkväve. I försöksledet med 12 tons slamgiva men utan mineralkväve fanns inte dessa halter över detektionsgränsen. Förklaringen är troligen att en högre kvävegiva stimulerar tillväxten och växten tar upp mer av allt, inklusive eventuella miljögifter. Det är dock osäkert om nonylfenolerna kommer från gödselmedlen (slam och mineralgödsel i kombination), eller av annan förorening till jorden i försökodlingen.

I alla proverna av sockerbetsblast fanns ämnena PAH-gruppen. De fanns alltså också i försöksrutor där slam inte tillförts. I stället anges att nedfall från luften är den troliga källan. Försöksplatsen ligger också nära starkt trafikerade motorvägar.

Är det farligt?

Det finns inga EU-värden för tolererbart dagligt intag av nonylfenol via föda men danska forskare har föreslagit ett gränsvärde. Om det används som räkneexempel i den svenska studien skulle en person som väger 60 kilo behöva äta 34 kilo sockerbeta per dag för att nå upp till det danska föreslagna gränsvärdet.

Källa: Hörsing M. et.al (2014) Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avloppsslam. Rapport nr 2014-12. Svenskt Vatten Utveckling.
Läs rapporten här…länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp