Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

lönsamt med närproducerat foder

Som skäl till att använda närproducerat foder angav gårdarna i studien att utfodringen blir billigare utan minskad mjölkavkastning. Foto: Carin Clason

Närproducerat foder lönar sig

05 september 2014

Foderstater med enbart närproducerat foder till mjölkkor ger gott resultat för både fodereffektivitet, mjölkavkastning, mjölksammansättning, miljöpåverkan, djurvälfärd samt lönsamheten. Det visar en fallstudie där sex mjölkgårdar med högavkastande kor enbart utfodrats med närproducerat under minst ett år.

strukturkalkning

Foto: Mårten Svensson

Intresset och kunskapen för närproducerat foder har ökat starkt under de senaste åren och frågor har väckts om det helt kan svara upp till en utfodring med delvis importerat oljekraftfoder som till exempel soja.

Lönsamt även för eko-gårdar

Rapporten visade att lönsamhetstalet ”Mjölk-foder” på höga positiva värden för samtliga gårdar i studien, speciellt för de ekologiska gårdarna. Studien utfördes nämligen år 2011 när tillägget för ekologisk mjölk var 1,31 kronor per kilo mot cirka hälften idag. Nyare (ej publicerade) beräkningar med aktuella foder och mjölk-priser för våren 2014 visar på fortsatt god lönsamhet för närproducerat foder.

Därför rekommenderar rapporten en övergång till närproducerat foder både för de mjölkproducenter som kan odla sitt foder själv och de som köper in från andra lantbruksföretag eller foderfirmor.  Det rekommenderas dock starkt att varje företag gör sina egna beräkningar och planerar för en övergång, då varje produktionsplats är unik. Det viktigaste närproducerade fodret är gårdens eget vallfoder som måste ha en hög kvalitet.

Både små och stora gårdar

De medverkande gårdarna fördelade sig på både skogs-, mellan och slättbygd.  Besättningsstorleken varierade från drygt 30 till närmare 500 kor. Arealen varierade från drygt 40 hektar till 550 hektar och hälften av gårdarna var ekologiska.

En stor mängd data samlades in och bearbetades från gårdarna. Förutom kokontrolluppgifter, gjordes klimatkoll, växtnäringsbalanser, 1-dagsutfodringskontroll, ”Fråga kon” (utvärdering av djurvälfärden), beräkningar av foderkostnader, djurhälsokostnader och lönsamhetsberäkningar. Lantbrukarna besvarade dessutom en enkät om skälen till att välja närproducerat fullt ut.

Billigare utan minskad avkastning

Som skäl till att använda närproducerat angav gårdarna att utfodringen blir billigare utan minskad mjölkavkastning och även att de önskar slippa sojaanvändningen, dels på grund av miljö och sociala problem i produktionslandet och dels beroende på en större salmonellarisk.  Andra skäl var bland annat att stötta den nära produktionen och en minskad sårbarhet för prissvängningar på fodermarknaden. 

Nackdelarna som kom fram var att närproducerat kan ge extra arbete, att det är mer väderberoende och att det ställer högre krav på ett bra vallfoder. En efterfrågan på ett större sortiment av närproducerat hos foderföretagen lyftes fram. På de gårdar som producerar huvuddelen av kraftfodret själva krävs dessutom både lagringsutrymmen och foderberedningsutrustning.

Studien är en del av projektet ”Närproducerat foder fullt ut-optimerad och lönsam utfodring med chans till tydlig kommunikation med konsumenten” Finansierad av Stiftelsen Lantbruksforskning (Mjölk), Svensk Mjölk AB och under 2013/2014 även av Växa Sverige

Källa: Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut! (2014) Rapport nr: 3. Läs hela rapporten här…länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp