Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Traktor med mineralgödselspridare

Webapplikationen har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och Precisionsodling Sverige (POS). Projektgruppen utgörs av Mats Söderström (SLU), Henrik Stadig (Hushållningssällskapet Skaraborg) och Knud Nissen (Lantmännen). Foto: Mårten Svensson

Enklare att precisionsgödsla med ny webbtjänst

Ökad skörd, jämnare gröda och mindre kväveförluster är några fördelar med att precisionsgödsla. Nu finns ett webbaserat verktyg för att göra styrfiler för dig som vill fördela kvävet till dina grödor.

Tekniken och kunskapen för att fördela gödsel och andra insatser behovsanpassat inom ett fält har utvecklats mycket under senare år. Det är inte bara lönsamt för produktionen utan ger miljönytta genom bättre resursutnyttjande och minskade förluster av växtnäring.

Grödans behov av kväve varierar inom ett fält då marken levererar olika mycket kväve olika år, och markens egenskaper kan variera mycket även inom små avstånd. En jämn giva över hela fältet medför att vissa delar får för mycket kväve och andra för lite! Inför en kompletteringsgödsling är det därför värdefullt att veta grödans status och hur grödan varierar inom det enskilda fältet.

Satellitbilder visar var

För att kunna fördela till exempel kväve inom ett fält behövs data över hur grödan varierar och en gödselspridare som kan hantera en styrfil, det vill säga en elektronisk karta över fältet. Det vanliga i dag är att använda en N-sensor, placerad på traktorns tak, för att mäta biomassa och kväveinnehåll i grödan.

I det nya webverktyget, som är gratis att använda, är det i stället biomassedata från satellitbilder som ger information om hur grödan varierar inom ett fält. Fältens avgränsning är baserad på blockkartan.

Skärmklipp från webbtjänsten där blockkarta syns

Här bestämmer du dig för kvävegivan och går vidare.


Välj fält med blockkarta

I webtjänsten söker man upp det fält man är intresserad av genom att skriva in sin adress eller zooma in på kartan. Blockkartan läggs sedan som ett lager ovanpå bakgrundskartan. Verktyget är under utveckling och den senaste förändringen är att man nu kan göra en delning av ett block. Efter att man väljer ett block och eventuellt ändrar gränserna är det dags att välja satellitbild. För en del områden finns flera bilder att välja på. Vegetationsindexkartan skapas därnäst.

Ta med kartan ut i fält

Du som lantbrukare eller rådgivaren behöver själv bedöma hur stor kompletteringsgivan skall vara (se bild). Denna bedömning kan du göra i fält med vegetationsindexkartan, då den fungerar på till exempel en surfplatta. Efter att man valt giva för respektive intervall räknas en kvävebehovskarta fram och styrfilen kan skapas.

N-sensorn ger högre detaljeringsgrad än vad satellitdata ger. Men med anpassning till variationen inom fältet uppmätt med satellitdata blir det en betydande förbättring av kvävetilldelningen jämfört med en traditionell giva över hela fältet. Med satellitdata kan man potentiellt nå hela jordbruksarealen vilket kan ha stor betydelse för kvävehushållningen i stort om kvävegödslingen anpassas till grödans variation.


Maria Stenberg

Källa: http://vegetationsindex.datavaxt.se/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och www.precisionsskolan.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp