Välkända åtgärder i ny ammoniakrapport från Naturvårdsverket

Fler behöver sprida flytgödsel med släpslangar och bruka ner gödseln inom fyra timmar. Det skulle vara åtgärder som gör att Sverige klarar EU:s föreslagna mål för lägre ammoniakutsläpp och de svenska miljökvalitetsmålen.

Den 1 april 2014 lämnade Naturvårdsverket en rapport till Regeringen om hur Sverige kan nå de föreslagna utsläppstaken för olika ämnen i EU:s nya Luftvårdspaket.

Från 9 000 ton till 1 800 ton ammoniak

EU vill att de svenska ammoniakutsläppen ska minska med 17 procent från 2005 till 2030. Det motsvarar cirka 9 000 ton. Men eftersom det redan gått ett antal år sedan 2005 och ammoniakavgången redan minskat blir det faktiska behovet mindre. Dessutom finns en prognos för vad som händer i lantbruket till 2030. Det är ett slags ”bussiness as usual”-prognos. I den prognosen ligger oförändrat djurantal men att det sker en fortsatt övergång från fast- till flytgödsel. Och dessutom att proteinutfodringen blir noggrannare – något som Greppa Näringens utfodringsmoduler bidrar till. Kvar blir 1 800 ton ammoniak som behöver åstadkommas med aktiva åtgärder.

Fingervisning om åtgärder

Det är tidigt i processen och inga formella beslut om åtgärder är tagna. Men Naturvårdsverket har ändå valt ut åtgärder för att illustrera vad som skulle kunna göras och leda till att målet nås (se tabellen). Det ger en fingervisning om vägen framåt. Och det är välkända åtgärder om att bruka ner stallgödsel snabbare och att på sikt helt gå över till släpslangar istället för bredspridning.

Som bekant sker redan en frivillig övergång till släpslangspridning. De senaste tio åren har den spridningen nära fördubblats och motsvarar cirka hälften av arealen som får flytgödsel. Till år 2030 kommer andelen vara ännu större. Dock är andelen urin som bredsprids större än för flytgödsel och då kan ammoniakavgången bli hög.

Vad händer nu?

Den nya rapporten är ett underlag för Sveriges förhandlingsposition under ministerrådets förhandlingar om kommissionens förslag. Hur länge förhandlingarna kommer ta är svårt att förutse.

Bland de 28 medlemsländerna kommer säkert många tycka att kommissions förslag är för ambitiösa och för dyra. Men andra kanske menar att det skulle gå att höja ribban ytterligare. Det kan både bli 2015 och 2016 innan detta så kallade Takdirektivet träder i kraft. Därefter ska svenska myndigheter, sannolikt Jordbruksverket göra ett åtgärdsprogram.

Markus Hoffmann

Källa: Underlag inför förhandlingar om översyn av EU:s luftvårdspolitik. Naturvårdsverket. Rapport: NV-10577-11