Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Traktor med växtskyddsspruta

Det saknas samsyn vad gäller hur ansökningar för en viss odlingssituation ska bedömas visar undersökningen. Foto: Janne Andersson

Kommunernas tillståndsgivning för växtskydd varierar – oklart varför

En kommun kan neka och en annan tillåta användning av ett och samma växtskyddsmedel under liknande förhållanden. Nu har underlaget för tillstånd inom vattenskyddsområde studerats och en rad förslag finns för att öka förståelsen hos alla inblandade och för att börja göra likartade bedömningar.

Lantbrukare som vill använda växtskyddsmedel i ett kommunalt vattenskyddsområde måste som regel söka tillstånd för användning i så kallat primär eller sekundär zon. I ett projekt finansierat av Jordbruksverket har LRF låtit undersöka tillståndsprocessen för användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde. Undersökningen består av tre delar: 1. En enkät till rådgivare och till handläggare på kommuner, 2. Djupintervjuer med rådgivare och handläggare och 3. Jämförelse av tre tillståndsansökningar.

Rättsosäkert när samsyn saknas

En av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att tillståndsansökningar hanteras på olika sätt i olika kommuner och det är oklart varför det skiljer. I enkäten svarar både rådgivare och handläggare på kommuner att det blir rättsosäkert när det saknas samsyn på hur en ansökan för en viss odlingssituation ska bedömas. Det är oklart för både rådgivare och lantbrukare vilka blanketter som ska användas och vilka uppgifter som behöver uppges. I en fjärdedel av kommunerna saknades ansökningsblanketter. De kommunala handläggarna beskriver också att de saknar stöd och tillsynsvägledning från centrala myndigheter.

För och emot preparatlistor

Genom åren har det funnits olika listor med preparat som är lättrörliga. Någon sådan lista finns inte längre men en del kommuner använder gamla listor och de som använder sådana gör det på olika sätt. Både handläggare och rådgivare är positiva till att använda listor med information om olika preparats egenskaper. På en annan punkt skiljer sig uppfattningen desto mer åt. 90 procent av rådgivarna i undersökningen säger att bedömningsgrunderna, som används för att ta ett beslut om tillstånd eller inte, är otydliga medan 1/3 av handläggarna trodde att de upplevdes som tydliga, 1/3 som delvis otydliga och 1/3 visste inte.

Rekommendationer för förbättring

I slutet av rapporten finns förslag på hur handläggningen av tillståndsansökningar kan göras enklare, mer förutsägbar och mer begriplig för alla inblandade. Här är ett urval av rekommendationerna.

  1. En central myndighet behöver ta fram vägledningsmaterial och en gemensam grundblankett för ansökningar, kanske i form av webbformulär.
  2. Tydliggör vilket underlag som behöver lämnas in med ansökan för att den ska vara komplett och därmed gå snabbare att besluta om.
  3. Gör det tydligt vilka bedömningsgrunder som ska användas. Då blir beslutet mer förutsägbart.



Källa: Vattenskyddsområden – beslutsunderlag i tillståndsprocessen för växtskyddsmedel. Slutrapport. LRF, 2013. Läs rapporten här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp