Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Tröskning av vete

I studierna varierade kvävegödslingen i veteodling mellan ogödslat och 360 kg kväve per hektar. Foto: Janne Andersson

Kväveutlakning ur ett internationellt perspektiv

Internationellt verkar majsodling utlaka dubbelt så mycket kväve som vad veteodling gör per hektar. Men om kväveutlakningen sätts i relation till vad som förs bort med vete- och majskärna blir det ingen skillnad. Och utlakningen från båda grödorna går att minska betydligt om kvävegivorna anpassas bättre till grödans behov.

Två tyska forskare har sammanställt ett stort antal studier från olika länder där kväveutlakning från vete- och majsodling uppmätts. Det är bland annat mätningar från Sverige (Lanna i Skaraborg), Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Kina och Spanien. Syftet har varit att undersöka spännvidd i faktisk utlakning, samband mellan gödsling och utlakning och samband mellan utlakning och skördeutfall.

Svenskt veteförsök stod sig väl

Odlingen av en och samma gröda varierade minst sagt i fältförsöken i de olika länderna. Det framgår av sammanställningen där gödslingen uppvisar stor variation. Gödslingen avser den sammanlagda kvävegivan med mineral- och stallgödsel. I det svenska försöket gödslades vetet med 180 kg kväve/ha. Spännvidden var från ogödslade fält till 360 kg kväve/ha. Majs gödslades ännu mer och ända upp till över 900 kg kväve/ha med en medelgödsling på 249 kg kväve/ha. Motsvarande medeltal för vete var 171 kg kväve/ha. Veteskördarna varierade från 3,1 till 7,6 ton/ha med en medelskörd på 5,9 ton/ha. Majsskörden varierade från 3,4 till 13,5 ton/ha med en medelskörd på 10,1 ton/ha. På Lanna var veteskörden 6,7 ton/ha.

Ökad utlakning vid kvävegivor över 150 kg

Den genomsnittliga kväveutlakningen var cirka 57 kg kväve/ha för majs och 29 kg kväve/ha för vete. På Lanna försöksstations lerjord var utlakningen bara mellan 6 och 7 kg kväve/ha. Forskarna beskriver att sambandet mellan gödsling och utlakning är ganska svagt för kvävegivor under 150 kg/ha för att bli desto starkare för kvävegivor över 150 kg/ha. Skörden av majs var nära dubbelt så hög som för vete så om kväveutlakningen istället sätts i relation till hur mycket kärna som skördas från de båda grödorna blir det nästan ingen skillnad.

Gödsla för strax under skördeoptimum

Forskarna skriver att huvudsyftet inte var att föreslå åtgärder. Men de menar ändå att det går att minska utlakningen betydligt med små uppoffringar. Om gödslingen dras ner så att en skördesänkning med 4 procent i vete och 10 procent i majs accepteras så minskar utlakningen drastiskt. Med utgångspunkt i data från de sammanställda försöken beskriver de en genomsnittlig ”best N-rate” som är 178 kg kväve/ha för majs och 162 kg kväve/ha för vete. Dessa givor gav den lägsta utlakningen men är under de som gav den högsta skörden. Det är som synes inte huvudsakligen svensk odling och svenskt förhållningsätt som speglas i denna studie, men den sätter in det svenska vete- och utlakningsförsöket i ett intressant internationellt sammanhang.



Källa: Zhou, Minghua & Butterbach-Bahl, Klaus (2014). Assessment of nitrate leaching loss on a yield-scaled basis from maize and wheat cropping systems. Journal of Plant and Soil, Volume 374 (1) – Jan 1, 2014. Läs mer här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp