Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Klisterskivor i ett morotsfält

Traditionellt placeras klisterskivorna vertikalt i morotsfälten. Men i ett demoförsök fångade skivor som lutade 45 grader fler morotsflugor i början av avläsningsperioden. Foto: Anna-Mia Björkholm

Vidareutvecklade prognosverktyg för skadegörare i grönsaker

11 februari 2014

Det råder i princip nolltolerans när det gäller spår av skadegörare på grönsaker. Är de inte perfekta kan de inte säljas. Därför måste det integrerade växtskyddet kunna tillämpas på ett tryggt och säkert sätt. Nu finns resultat från några olika projekt om hur prognos kan användas som beslutsstöd.

Hushållningssällskapet Kristianstad har under de senaste två säsongerna, i samarbete med andra parter och med finansiering från Jordbruksverket, arbetat med projektet Integrerat växtskydd i grönsaksodling på friland. Projektet har fokuserat på fyra olika skadegörare: bomullsmögel, Rhizoctonia solani, morotsfluga och fjärilslarver i kålväxter.

Halm gynnar morotsflugan

Morotsflugan har ökat i områden med intensiv morotsodling och i synnerhet där morötter halmas för övervintring i jorden. I de halmade fälten kan ägg och larver utvecklas och överleva.

– En av de viktigaste sakerna är riskbedömningen, säger Anna-Mia Björkholm, grönsaksrådgivare och projektledare. Vad är det för fält, hur ser förhållandena ut här? Vi har också en jättetydlig kanteffekt på fälten. Genom att, om möjligt, lägga sådragen längs med kanten kan man bekämpa till exempel de tre yttersta sådragen. Eller använda betat utsäde där, alternativt plocka upp de morötterna innan man får angrepp på huvudroten.

Grund i etablerad modell

Daggradsmodellen har använts länge i Sverige och bygger på att man utifrån verkliga temperaturer kan avgöra när angrepp på huvudroten sker. Tre grader är bastemperatur eftersom morotsflugans larver utvecklas vid högre temperaturer än så. Efter 500 daggrader får man angrepp på huvudroten.

– Nu har vi byggt på modellen med historiska klimatdata. Det innebär att när du står där med din klisterskiva och konstaterar att du nått toppen av en flygning, kan du redan då få en hint om när det är troligt att de 500 daggraderna uppnås. Då kan du också ta ställning till om du kan plocka upp morötterna innan detta datum och därför avstå från bekämpning.

Växtföljden A och O

Bomullsmögel är särskilt bekymmersamt i trädgårdsgrödor där det i kulturen alltid finns ett mikroklimat som gör att sklerotierna kan gro ut. Listan på grönsakskulturer som är värdväxter för bomullsmögel är dessutom lång.

Utvecklingen av bomullsmögel beror, förutom på väderleksförhållanden, till stor del på antalet sklerotier i marken vid sådd eller plantering. Därför är växtföljden och kunskapen om värdväxterna så viktig. Hur många sklerotier en gröda kan lämna efter sig varierar. Morötter är i det här fallet en värsting, med över 3 000 sklerotier per kvadratmeter, se figur 1 nedan.

Figur 1. Antal sklerotier av bomullsmögel/kvadratmeter efter olika värdväxter. Beståndstäthet och bevattningsintensitet kan vara avgörande för sporgroning. Källa: Warwick Crop Centre.

Figur 1

Figur 1. Antal sklerotier av bomullsmögel/kvadratmeter efter olika värdväxter. Beståndstäthet och bevattningsintensitet kan vara avgörande för sporgroning. Källa: Warwick Crop Centre.


En annan svamp, parasiten Coniothyrium minitans (Contans), har visat sig ha ganska god effekt mot bomullsmögel.

– Det är ett biologiskt, godkänt preparat som bör användas kanske tre år i följd för att rejält trycka ner antalet sklerotier, säger Anna-Mia Björkholm.

Andra intressanta projekt

  • Stina Andersson, HIR Malmöhus, har i samarbete med Anna-Mia Björkholm vidareutvecklat det prognosverktyg för lökbladmögel som ligger på SLUs FältForsk-sidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Förhoppningen är att den nya modellen ska vara på plats innan lökbladmögelsäsongen börjar i mitten av juni. Då kommer man också att kunna docka på sin egen klimatstation.
  • David Hansson, SLU, och Anna-Mia Björkholm har studerat integrerad ogräsbekämpning i lök, i ett arbete finansierat av projektet Minor Use och Partnerskap Alnarp. Läs rapporten här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  • Christina Marmolin vid Hushållningssällskapet Skaraborg har lett ett projektlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om effekten av täckning med insektsnät för att undgå angrepp av kålfluga i kålrötter, finansierat av SLF. I de demoförsök som genomförts kunde man i de täckta fälten skörda kålrötter utan angrepp och av en betydligt högre kvalitet än på fält som inte varit täckta. Artikel om projektet finns i Viola 1/2 2014, sid 30–32.

Källa: Andersson, Stina, Marmolin, Christina & Björkholm, Anna-Mia. Rapport från projektet ”Integrerat växtskydd i grönsaker på friland”, i fyra delar. Hushållningssällskapet. Läs mer härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Relaterade nyheter

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

073-612 04 24

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp